Mer puls

Idag är det sommar. Och varmt. Då svettas man, även om man bara är ute och fingår i 120-tempo. Alltså kan man lika gärna dra på sig sina inlines och svettas på riktigt. Dagens runda var tänkt att bli en kort, lågmäld och stillsam avrostningsrunda, har inte kört inlines sedan förra säsongen.


Nåt blev fel. Jag fick tokspelet redan i Glyttingebacken och började jaga cyklister på väg åt samma håll. När det sedan visade sig att det låg kilometervis med nyasfalterad slät cykelväg i villaområdet i Ryd var det kört på riktigt. Hårdmetallspetsarna på stavarna högg ner i underlaget som kobratänder och långa stunder gick det så fort att jag inte ens hann staka.

I efterhand önskar jag att jag väntat lite längre efter lunch med en slik runda eftersom ansträngning på den här nivån ofelbart leder till att kroppen försätts i flyktberedskap med allt vad det innebär... Enligt statistiken har jag haft 188 i maxpuls och 178 i medelpuls, om än bara under en kvart. Nästan hela passet i träningszon 5:s överkant. Som intervall betraktat är det nog respektabelt men knappast direkt smart, för hårt och för kort helt enkelt. Jag har aldrig haft problem med träningsastma men under en timma efter träningen kändes det som om jag försökte hosta upp ett slippapper "16", inklusive slipklossen.

Fortsättningsvis ska jag satsa på längre och lugnare turer. Linköping-Berg ToR är bra om än lite småtrist. Tips på fler nyasfalterade cykelvägar mottages tacksamt!

Ord, ord, ord

Liksom för att ytterligare bevisa att min hjärna legat i neutralläge idag vill jag dela med mig av de fruktansvärt fåniga vitsar jag kommit på och sedan, diskret för mig själv, gått och fnissat åt:

"-Vilket är det vanligaste materialet i de billigaste (och ganska usla) flyttkartongerna?"
"-Not-so-wellpapp".

"-Vad ska Tone Bekkestad jobba med när hon blir för gammal för att läsa väder?"
"-Skurkärring?"

Åsså en gammal klassiker som jag ALDRIG tröttnar på!

"-How do you diagnose an impotent lizard?"
"-Most likely areptile dysfunction."

Synfel?

Ibland tror jag att att jag faktiskt har ett ovanligt synfel som gör att jag ser på verkligheten med en lite udda infallsvinkel... Idag har mitt visuellt orienterade minne tillsammans med en stor portion inneboende lekfullhet spelat mig glada spratt. Jag har tittat på en sak och sedan associerat till en annan. Fantasin gjorde resten. Låt mig demonstrera:

Tittar på en sån här..

..ser en sån här.



Tittar på den här...



..och ser en sån här!



Nu tänker jag i tur och ordning snabbtvinga alla fiender i min omedelbara närhet, bygga färdigt kojan ("det är ett VÄRN, ju!") i vardagsrummet och sen nollställa alla mina vuxenpoäng. :-)

Medan regnet faller...

Jag får ibland närgångna och insinuanta frågor om varför jag "vid min ålder" inte är gift, bor i villa och har avlat 2,5 barnbarn.. eller åtminstone byter in cyklarna mot en flickvän. Det hela brukar därefter bryta samman i en tröstlös litania om hur sällan man ser andra människor ha cyklar på väggen.. jada jada jada. Då jag tillämpar filosofin att jag själv aktivt väljer om jag skall vara lycklig eller inte brukar jag slå dövörat till, jag menar.. om man har ett, varför inte använda det?.

Efter en stunds eftertanke (och en pilsner) har jag kommit fram till att det inte är en "antingen-eller-situation" utan snarare "både-och". Jag kan dock försöka beskriva vad jag brukar gå igång på. Formatet är "min älskling..".

"Min älskling är kolbaserad och bipedal, är ganska sportig och säger inte nej till en runda i skogen. Min älskling har former som får min puls att gå upp så fort jag ser dem och gör att andra män kastar lystna blickar när vi är ute. Min älskling är det första jag vill se när jag slår upp ögonen på morgonen och det sista jag vill se när jag somnar på kvällen. Min älskling har en exklusiv smak och är dyr i drift, men det är en liten uppoffring i förhållande till den glädje vårt förhållande ger mig. Min älskling behärskar hela spektrat mellan lugnt sommarkvällsmys och sanslös underbar svettdrypande plåga där mjölksyran förvandlar min hjärna till surkål och lungorna känns fodrade med napalm... Min älskling är på samma gång både livfull och dämpad. Min älskling har tålamod med mina nycker, står ut med mig som jag är och gör mig bättre."

Innebörden av ovanstående kan ju debatteras tills man tröttnar men för min del står det i alla fall klart att jag även i fortsättningen kommer att dela min uppmärksamhet mellan cyklarna och kvinnorna. Jag ser fram emot en varm sommar och lite hårt pump... mys.

Valkval

Det känns som att det är dags att antingen börja intressera sig för vad de olika partierna egentligen säger inför EU-valet eller att skaffa sig en duglig slumpvalsmanick. Jag går och röstar för röstandets skull och i total avsaknad av EU-fori.

Jag hoppas att även ni andra ser humorn i att just Marit Paulsen propagerar för ett "fossilfritt jordbruk". Det ger ju i alla fall ett bra uppslag till nästa års första-maj-plakat:

"Gå i pension Marit!
Fossilfri jordbrukspolitik!"

Bloggtorka

Under senaste veckan har jag i huvudsak ströjobbat på Tholmarks här i Linköping. De hyr ut coola maskiner av alla de slag till den som behöver och det är de som förser Servicestaden AB med alla de byggställningar, elverk, skyliftar och vattenpumpar som behövs. Just nu, under vad som får räknas som högsäsong, har man mycket att göra och därför har inte ordinarie personal riktig tid att ägna sig åt alla stora och små underhållsjobb som dyker upp. En bilateralt gynnsam lösning är att hyra in en Rilleman, arbetslivets egen lilla Schweitziska armékniv. Hittills har jag byggt ställning, förlängt väggar, märkt upp ny materiel och målat utav helvete. Plus lite helt normalt pyssel såklart. Alla dessa aktiviteter generar naturligtvis ett städbehov, och då gör jag sånt också. Det är skönt att genast se att ansträngningarna gör nytta och att hela tiden få direkt feedback på hur långt man kommit. Alla jobb har en tydlig början och ett lika tydligt slut. Jag sover gott på nätterna.

En fundering som dök upp häromdagen när jag stod och målade, och någon gick förbi och glatt insinuerade att jag utförde "terapiarbete"... är om målare i så fall är mer tillfreds och/eller balanserade än övriga yrkesgrupper? Fan trot.

Det finns egentligen lika mycket att skriva om som vanligt. Skilnaden är nog att jag har fokuset på min arbetssituation just nu. Bollen är satt i rullning, alla papper är inskickade och det känns lite som vilan efter första perioden; rastlöst men inte tröstlöst. (Här tänkte jag skämta på temat "bröstlös" men visade prov på återhållsamhet. Vuxenpoäng!)

Nu vankas en dag nere hos föräldrarna i Gulag Mjölby följt av en fredag med mer målning och sedan en helg med Fidde, Rebecka, Hampus, Kent och Jonas, där förhoppningsvis ett par gäddor kan förmås att sluta sina dagar lindade i bacon.

Blackout

För en stund sedan drabbades jag av ett strömavbrott. Allt blev kolsvart och jättetyst, faktiskt ganska skönt. Lyckligtvis är jag väl förberedd och har diverse lampor, lyktor och ljus undanstoppade vilket borgade för en mysig väntan på elektricitetens återkomst. Avbrottet varade ca 15 minuter varför det inte var alls nödvändigt att "överleva" i någon mer seriös omfattning. Roligast var att veva igång den dynamodrivna lampan som dessutom har FM-radio och ladduttag för mobiltelefon. Undrar om Civilförsvaret behöver en posterboy? ;-)