Röriga Youtubeklipp

I skenet av mitt nyväckta radiointresse vill jag dela med mig av ett par helt sanslösa klipp som visar hur en fransk radioamatör utövar sin minst sagt anakronistiska hobby; tillverkning av radiorör. Detta är en av de mest lyckade äktenskapen mellan hantverksskicklighet och nördighet jag någonsin sett, allt till smeksam musik. Jag vill genast börja plocka ner min gamla 50-tals-philips (B1X67U/19) för att se om rören går att använda till nåt ädlare!

http://www.youtube.com/watch?v=gl-QMuUQhVM&NR=1

http://www.youtube.com/watch?v=9S5OwqOXen8&feature=related

Tillvarons olidliga sinne för humor. Och mer nördigheter!

Dagens produktion:

"Vad för maskin är det mest troligt att en kund med sömnsvårigheter skulle hyra?"

Kantslip.

Denna lilla muntration (efter stegvisa förklaringar av själva poängen..) föranledde topografiska förändringar i kollegornas ansikten som skulle ha kunnat förklaras av att ett litet svart hål byggt bo mellan deras ögonbryn. Ibland känner jag mig väldigt ensam på min arbetsplats...

Efter att ha styrt lite med den licensfria 27-Mhz komradion jag köpte för att ha i bilen har jag blivit mer intresserad av detta med radiokommunikation. Det verkar vara en kul hobby som kombinerar gammal teknikhistoria med senaste utvecklingen, som läner sig till goda ursäkter att plugga in lödkolven och som för en relativt billig penning ger möjlighet att nå människor som trodde att de var säkra pga avståndet. Jag kommer under de kommande två helgerna att i lokala klubbens regi försöka uppfylla kravet för ett amatörradiocertifikat (egen anropssignal och allt). Därefter finns inget tydligt slut på allt roligt man får bygga. :-) Min kropp är 35 år gammal, men i skallen har jag en ung pojkes nyfikenhet i en gammal mans begreppsvärld!

Obra!!

Idag gjorde jag slag i saken och köpte mig ett nytt årskort på Simhallen. Jag har kommit till insikt att jag inte får tillräckligt utlopp för min energi i jobbet och att detta orsakat åtminstone en del av den frustration jag känner. Överlag har jag inte skött min träning alls väl sedan förra sommaren, med allt vad detta innebär.

Väl nere i gymmet satte jag mig på en cykel och startade ett 30 min kardioprogram som uppvärmning. Målet var att hålla en stillsam HR på 160. Upp till 150 gick det bra att andas genom näsan men sedan fick det bli "Bruce Willis" (When acting; mouth open, when sleeping; mouth closed). Pulsklockan vägrade först visa några data, något som härleddes till att jag i fjol faktiskt tvättade bort all den fina "elektrolyten" ur bröstbandet innan jag packade ner den. Nu fick jag vackert vänta på att svetten ånyo började flöda innan jag fick domen. Såg nedslående ut.

Efter ett par varv i diverse träningsmaskiner tog jag mod till mig och klev upp på ett löpband. Jag har inte löpt på allvar sedan dryga 10 år tillbaka och har saknat det varenda dag. Någon har sagt att löpband är mer skonsamt för knäna än vanlig löpning vilket gjort att jag blivit nyfiken. Jag bad om en hastighet på 10 km/h och ett uppförslut på 5% för att skona mina knän. Det gick åt skogen.

Jag hade inga problem med att hålla mig på bandet men min kropp reagerade nu med yttersta motvilja mot att tvingas löpa, detta var nu ett helt onaturligt tillstånd. Muskulaturen fanns bara inte där den behövdes. På tre ynkliga minuter drog jag upp pulsen i nära 180 bpm och valde att avbryta. Ett hårt slag och ett brutalt facit på dagsformen. Nu väntar rehabilitering och gradvis tillvänjning för att ta tillbaka så mycket som möjligt.

Simningen gick desto bättre, tack och lov. Vattnet har alltid varit mitt element och det var skönt att få sträcka ut. Tanken är att lägga in tre pass i veckan och att försiktigt få fart på löpningen utan att göra mer skada på knät. Fy satan för att bli äldre... ;-)

"Domänatrix"?

Internetmyndigheten Icann har under en tid debatterat och förberett för upprättandet av en designerad topdomän för sex och porr, passande nog benämnd .xxx

Förespråkare ser fördelar i att det kommer att underlätta innehållsfiltrering i de fall detta är påtalat och motståndare anser att förslaget kan komma att innebära att porrindustrin i framtiden isoleras från resten av webben. Religiösa grupper anför att officiellt godkännande av en egen pornografitoppdomän skulle komma att legitimera dess innehåll. Det framgår inte riktigt om de tycker att detta är bra eller dåligt.

Frågan har rönt visst intresse. Icann själva kommenterar saken i ett preliminärt dokument: "The Icann community has engaged in extensive debate as well, with this single issue generating higher volumes of community comment than nearly any other issue ever faced within Icann.". Det är skönt att veta att mänskligheten fortfarande vet vad som är viktigt här i livet.

Jag kan utan större tvivel säga att porren på Internet är här för att stanna. Om det inte skall anses som uppenbart så finns det auktoriteter på området som sagt det upprepade gånger. En egen domän gör varken till eller från så länge man inte samtidigt gör denna till en exklusiv domän för just pornografiskt material, och "fredar" alla andra domäner. En sådan purge är knappast realistisk med mindre än att vi återupplivar Spanska Inkvisitionen, någon säkerligen ingen skulle förvänta sig...

En tanke som väckts hos mig är vilka andra framtida toppdomäner som skulle vara intressanta att se?

• De ovan nämnda religiösa elementen skall naturligtvis få .God
• Vi som kör riktiga bilar eller klenare avarter träffas lämpligen på .4x4
  
• "Folk" i allmänhet, enligt teorier framlagda av Morfar mfl, får .dum
  
• Extrema element lagda åt explosiva sociala experiment placeras under .bom
• Riktigt "folkligt" innehåll av typen "apa pillar sig i stjärten" som utgör en allvarlig fördummande risk för de redan härvidlag klena får plats under .rm
• Jag själv och övriga med en tendens att uppröras i bild och text över tingens tillstånd tilldelas .arg

SAAB FA Hockey games 2011

Igår kväll var jag på hockey i Cloetta Center. Det var avdelningarna FAO, FAP och FAM som gjorde upp om vem som bäst lyckades likna ett hockeylag. Entusiasmen och den varma stämningen gjorde det hela mer sevärt än något annat jag sett i samma arena. Den låga hastighet varmed spelet fördes gjorde också mycket för åskådbarheten ;-). Tack till Martin som bjöd in! Jag har lagt några lågupplösta bilder i ett Picasa-album för den nyfikne.

Ett blötdjurs betraktelser

Det står klart att skeppet vårt går i cirklar,
med god fart och i stora snirklar.
En titt på kompassen leder bara till yrsel,
en titt akterut ger att rodret slår handlöst utan styrsel.
Det som gäller för besättning är en bunt på moralisk dekis,
oftast upptagna med scatogogiska excesser hemmahörande på lekis.
Styrman är död i vattnet och kapten har flytt upp i masten,
drömmer hellre om horisonten än reder ut förskjutningen i lasten.
Forne halvledarmatrosen får allt svårare att motivera allt knog och slit,
muttrar misslynt om det lämpliga med ledningsskikt av bakelit.
Så länge råttan har näsan över ytan hänger han inte läpp,
men simmar hellre med hajarna än följer med ett sjunkande skepp.
Täta skrovet, alle man upp i masten,
samsas vid årorna, kapten bredvid minsta gasten!
Staka ut kursen för än råder dimma,
reder vi inte ut detta hör ni snart ett plums innan ni ser mig simma...

På tal om grävande djur...

I takt med ljusets återkomst och en allt mer påtaglig sysselsättningsrelaterad rastlöshet börjar jag så sakteliga att återigen undersöka olika intressanta möjligheter. Nuläget är stabilt och jag har ingen brådska men känner samtidigt att det är dags att skapa grunden för en förflyttning i någon för Rilleman gynnsam riktning.

Uppenbarligen är jag inte ensam på firman om att längta mig bort. Jag tror dock att jag har en smula längre tidsperspektiv och mer tålamod än våra två servicetekniker som idag plötsligt fick nog och inledde det hittills mest ambitiösa flyktförsöket i firmans historia...

Tunnelseende?