En riktigt ljus idé

Igår kväll drabbades jag av ett lite socialt sug och helt normal wanderlust. Detta utgjorde en utmärkt bas för deltagande i den kombinerade invigningen av Biskopsparken och årets upplaga av Vinterljus. Utrustad med på tok för varma kläder och en utskriven karta stegade jag glatt iväg i mina näst mest marschvänliga skodon i den nästan ljumma höstkvällen.


Biskopsparken, utanför Konsert & Konkur.. Kongress, har nu fått nya fina gångar och murverk samt ett fint stensatt torg med fontän och spektakel. Diverse politiker och Biskop Lind talade sig varma för allt det fina samtidigt som det delades ut Tekniska-Verken-reflexer och blå ljusstavar till pöbeln. När jag för "fnuttonde" gången (icke specifikt men mycket högt tal relativt aktuell nivå av tålamod, blodtryck, omgivande dumhet etc) visat en batteriletande medmänniska hur man aktiverar en ljusstav och fått "the Gandalf magic look of awe" tröttnade jag och började istället att navigera runt utställningsslingan.

Jag är helt klart för att man satsar på att försköna staden och i samband med detta får en och annan medborgare att gå ut i friska luften. Just under invigningen var det riktigt gott om folk på fötter och det kändes lite gemytligt att se folk gå vilse med 20 stegs intervall. Kartläsning i mörker för medelålders gift nybörjare; "Finn fem fel". Ibland önskade jag faktiskt att herrmodet fortfarande dikterade hög hatt så att man kunde ha gått omkring och betett sig ståndsmässigt genom att hälsa på varandra. Stämningen var tidvis lite småborgerlig när vi gick runt och låtsades förstå konsten.

Hela slingan anges till ca 5 km vilket är så kort att det knappt är värt att nämnas. Efter att ha justerat klädseln stegade jag iväg likt en Husky med springmask. Spridningen när det gäller det estetiska värdet mellan de olika bidragen är stor. Vissa var riktigt trevliga medan andra bara var färgade lampor med oklart syfte. Kanske kommer de mer till sin rätt om/när det kommer lite snö? De platser som föll mig på läppen var, i tur och ordning; Domkyrkoporten, Hospitalsgränd, Kastanjeallén (riktigt fräckt!) samt Borgårdsparken med sin "Vintergata". Största fnisset gavs av "Stångåstadens fågelbo" som orsakande ohejdbara associationer till "Mork & Mindy" och Robin Williams nyttjande av just ägg som fortskaffningsmedel. Som en spännande by-line kan nämnas att Pam Dawber som spelade Mindy var lite kär i Rilleman när Rilleman var liten, men att det gick över och att hon sedan 1987 är lyckligt gift med Mark Harmon ("Gibbs" i NCIS mm).

Efter återkomsten till Biskopsparken blev det långa benet före hem vilket gissningsvis fick upp trippmätaren till runt 10 km. Helt lagom för att sova gott. Jag rekommenderar vem som helst att ta promenaden, om inte för att beskåda de lite blandat konstnärliga uttrycken så för att få en tankeställare över hur mycket övrigt ljus vi faktiskt har i vår stad. Med rätt ögon blir ju t.o.m. ett trafikljus lite spännande. Se bara till att hålla ögonen på vägen. Att spelet mellan ljus och mörker upplevs som suggestivt har ju använts av mer än en företagsam person i världshistorien, oaktat dunkla syften.

I framtiden vill jag se mer laser spelande över staden. Gärna från toppen av vattentornet, "War of The Worlds style"!

NASA viker sig för trycket

Ultima ratio Rilleman!

Efter att min uppfattning i frågan om universums färgsättning blivit känd inom NASA har man nu publicerat en dementi i fyrfärg och nästan absurd upplösning samt lovar att låta bli såna dumheter i framtiden. Eftersom de varit så tillmötesgående har jag avböjt att i detalj kommentera faktumet att en skattefinansierad myndighet använder medel för att med ena handen bevisa universums färglöshet samtidigt som den med andra handen visar dess enorma spektrala variation. Lika listigt som om Folktandvården skulle öppna godisbutik eller kanske Försvarsmakten starta krig mot sig själv för att få upp budgeten till nästa år...

#FFF8E7 ??

Fram tills för ett tag sedan var jag lite försiktigt lycklig i förvissningen om att tillvaron faktiskt var ett ganska spännande ställe att befinna sig i, taget i beaktande sådant som god nattsömn, dådkraft, dekorativa dekolletage och normalgod tandhälsa. Jag såg med tillförsikt fram emot att vakna antingen till höjdpunkter att glädjas åt eller motgångar att övervinna. Amplituden i livet kändes påtaglig. Nu har de datoriserade drumlarna på NASA för alltid krossat mina utsikter till lycka och tillfredställelse genom att i ett anfall av ohemul och ohejdad onödighet beräkna fram universums medelfärg! Resultatet är en våt yllesocka i ansiktet på min annars så sprudlande joie de vivre.

I min värld är det en no-brainer; jag framlever hellre resten av mitt naturliga liv i mörker under täcket än vaknar och kliver ut i ett BEIGE universum! Universum är inte längre ett flammande coolt ställe att utkämpa rymdstrider i med hjälp av de mest udda delarna av det elektromagnetiska spektrat, universum är nu lika coolt som ... väggarna på Avd 18 på US och jag känner mig ungefär lika sprudlande entusiastisk som de bleka stackare som hasar sig fram där uppe i väntan på det som kommer först; en vettig avföring eller en befriande död.

Det som verkligen flippar mig i den här frågan är det namn som astronomerna givit den nya universalfärgen; cosmic latte... DET FINNS TA MIG FAN INTE EN INTAKT Y-KROMOSOM I HELA DEN DÄR ÖVERFINANSIERADE GAMNACKADE MJÖLKSÖRPLANDE GRENEN AV VETENSKAPSTRÄDET!! Kaffe är (skall vara..) svart som en gravitetisk singularitet stark nog att riva itu själva rumtiden likt en liten Fiat i en skrottugg! Det skall vara så svart att veka människor drabbas av omedelbar vinterdepression pga ljusbrist när man häller upp det!

Enda ljuspunkten just nu är att Gallileo, Kepler, Brahe, Roddenberry och de andra giganterna slapp veta. Sätt färg på universum igen!

"Ryktet om min arbetslöshet..."

Äntligen en positiv nyhet. Jag hann vara utan jobb en hel timme i måndags innan första intressenten ringde och efterfrågade mina tjänster. Outstanding!

Bärsäsongen inte slut än

Jag har tidigare kommenterat de förväntade effekterna på min tillvaro av föräldrarnas flytt till Linköping, både en och två gånger. Det står nu klart att jag helt underskattat dem. Detta kommer inte att sluta bra. Fanfanfanfan.

Vad är den sociala motsvarigheten till en brandvägg?

Förbannat lycklig?

Ibland hör man talas om att människor som får allt de vill ha ändå inte är lyckliga. Länge har jag misstänkt att detta är kollektivets ("de som ännu inte fått allt de vill ha") summariska dom över de som man i brist på riktiga argument är förbannat avundsjuka på. När grannen i sin Maserati GT helt överröstar ens egna försök att, i en Nissan Micra -58, som inte tvättats sedan -70 eftersom en välvillig Bilprovning då började räkna smutsen som "bärande", få in 150 kg snorig biomassa i form av diverse blandade fyrfotingar (ungar, hundar..) som skall levereras till respektive förvar innan den egna dagens lönealstrande lidanden kan ta sin början.. är det måhända en frisk hjärnas enda och slutgiltiga försvarslinje att desperat hålla fast vid ansatsen att "den fan är åtminstone inte lycklig!".

Genom en oerhört krävande introspektiv process, som är lite svårt att översätta men som på utrikiska heter "condensing facts from the vapour of nuance", har jag nu bildat en egen uppfattning om tingens förhållningssätt. Och tro mig, tingen kan få dokusåpatrash att framstå som snälla mot varandra. Tim Burton framstår som rena miljölysröret... Till en början trodde jag att svaret stod att finna i kampen, att man blev lycklig av att uppnå ett eftersträvat mål endast om det föregåtts av en kamp för att nå dit (Jag svär! Jag är INTE smygreligiös! Luther has NOTHING on me!). Det har bevisligen fungerat för mig vid ett flertal tillfällen. Här och nu får jag erkänna att jag misstagit mig, även hårt slit kan resultera i att man uppnår något man faktiskt inte ville ha när det kommer till kritan. Det handlar om att ha realistiska förväntningar eller att åtminstone utgå från god självkännedom och en rättvisande verklighetsuppfattning.

Anledningen till att en person som får vad den vill ha allt för lättvindigt sällan blir lycklig är att han/hon hamnar i en situation där han/hon plötsligt, genom sina egna begränsningar, själv förvandlas till det största hindret för att nå sin lycka. Exempel: Den som drömmer om att köra skitfort och köper en supersportbil kommer att vara jätteglad fram till första kurvan då de med arslet först och i tangentens riktning får otvivelaktiga bevis på att de inte håller måttet, inte når upp till sina egna förväntningar. Varför tror du att det går tretton "racerhojjar i nyskick" per dussin på Blocket efter varje Vätternrunda? Varför byter "renoveringsobjekt på landet" ägare oftare än stureplansblondiner?

Ibland är drömmen om någonting mycket mer värd än innehavet av detsamma, och det tog mig 34 år att komma på. Endast den som känner sig själv vet skillnaden mellan vad den vill ha och vad den egentligen behöver.

SEPåfan!

Jag har tidigare kommenterat FMV:s val av Finska Patria istället för Hägglunds SEP i valet av pansarfordon till försvarsmakten. Hägglunds klagade bittert över beslutet och anförde tydligen tillräckliga skäl för att länsrätten skulle fundera på saken. Nu har man kommit fram till att upphandlingen brutit mot flertalet regler för hur dylikt skall gå till och att den därmed måste tas om. Jubel i Ö-vik! (Undrar var "Ö-viks-Johanna" blev av egentligen? Nåja, annan story. :-D)


Jag blir tyvärr något förvånad om utfallet ändras jämfört med första rundan, förutsatt att Hägglunds inte gör en total nedvikning och sockrar sitt erbjudande/sänker priset något helt fantastiskt. FMV har ju i praktiken luggats hårt och förlorar ansiktet om de erkänner att de valt fel första gången. Alltså kan vi inte lita på beslutsfattarna. Om det någon gång behövts en liten folkstorm så är det nu! När almarna skulle sågas ner, DÅ var minsann folk uppe på barrikaderna och smiskade snutar, men nu när det oryktade mumintrollet pissar på den svenske ingenjören orkar svensken knappt knappra fram ett lamt "meh.." på sin twitter... Skam!!

Jag uppmanar er ALLA att sluta upp bakom banderollen! Öva noga in ramsorna:

"När man inte chansar - Sveriges Eget Pansar!"

"Åka ut i strid, i en elhybrid!"

"SEP, givakt, manöver - Mumin kör vi över!"

"Patria får rådäng - SEP gör pivotsväng!"