Dagens "vad var det jag sa.."

http://www.affarsliv.com/bloggar/bloggmeddelande.aspx?blogg=5550904&entry=5584766

Jag har svårt att acceptera att personen bakom den länkade texten inte har detaljerad insikt i min nuvarande situation, allt för mycket stämmer allt för bra. Med tanke på mitt eget intresse för frågor som denna är det kanske dags att fundera på att ta steget in i konsultträsket? I alla händelser vore det rätt intressant att boka en tid för att bolla lite idéer med folk som av allt att döma lever i samma verklighet som jag själv.

The battle of the Lysplast!

När ljumma vårvindar smeka Linköpingsnatten vill man ju inte direkt sitta inne och uggla. Istället för att förbanna mörkret som fortfarande dröjer sig kvar väljer den driftige och nyfikne att istället packa sin ränsel med exotisk och spännande lysplast och beger sig ut för att en gång för alla bränna ögonen ur skogens skitdjur. "Jag talar om The battle of the Lysplast 2012" eller "Rillemans onödigt djupa test av pannlampor"!

Den som väljer att ägna sig åt utomhusformer av motion även under årets kalla och framförallt mörka period kommer förr eller senare att önska sig lite portabel belysning. Pannlampan med LED-teknik verkar vara de flestas val och utbudet är formidabelt. Man hittar i ena änden Claes Ohlsons billigaste för 29 kr som brukar gå sönder innan man tömt batteriet och som motsvarar att sätta en fimp på huvudet och i andra änden modeller för 8500 kr som ger obeskrivliga 2600 lumen och har hela kluster av lysdioder som inte ens alverna begriper sig på.

Genom mitt arbete är jag återförsäljare åt Silva och har på så sätt kommit i besittning av deras senaste flaggskepp i ljusdjungeln; Silva Sprint Plus. Lampan anges ha en styrka på 1030 lumen och använder Silvas "Intelligent Light System". Detta syftar inte på att Gud på något magiskt sätt styr ljusbilden utan tjänar till att försöka sprida ljuset så att det på bästa sätt fyller bärarens synfält. Metoden är att använda en blandning av stora och små dioder för att ge både starkt ljus framåt och lite svagare i sidoloberna. Hela paketet med lampa, batteripaket, cykelfäste och laddare kostar 4000 kr.

Dagens utmanare är ett alternativ som på kort tid blivit den stora snackisen i träningsforumen, en Hongkong-importerad lampa som saluförs på Ebay under rubriken "CREE XML 1600 Lm T6 LED Bicycle Light Headlight Headlamp". Som namnet antyder är ljuskällan en T6 lysdiod från Amerikanska tillverkaren Cree. Angivelsen 1600 lumen bör tas med en nypa salt då insatta källor anger att T6-dioden inte ger mer än ca 1000 lumen under optimala förhållanden. En stor del av intresset och uppståndelsen runt lampan kommer av det facila priset på ca 350 kr, inklusive frakt från Hongkong.

Naturligtvis måste jag ställa de två lamporna mot varandra i ett så rättvisande test som möjligt. Jag väljer att beskriva upplevda för- och nackdelar för varje lampa för att slutligen illustrera skillnader i respektive ljusbild.

Sprinten ger intryck av att vara väl produktutvecklad och har ett föredömligt stabilt pannband med stora justeringsmöjligheter. Lampan har flera effektsteg och är naturligtvis vattentålig. Kablaget är försett med en inte uppenbart standardiserad form av kontakter men verkar sitta ihop på ett säkert sätt. Batteripaketet är smidigt och har ett polstrat och väl isolerande fodral. Ljusbilden på maxeffekt är mycket jämn och saknar hög/lågdagrar. Möjligen lyser den upp lite väl mycket åt sidorna på bekostnad av räckvidden. Ljuset förefaller ha en färgton åt det gul-gröna.

Silva Sprint Plus. Fotot något ljusare än vad jag upplevde verkligheten.

Avstånd ca 2m.

Hongkong-lampan har ett gediget lamphus i aluminium, en högglanspolerad reflektor och en klar frontlins i glas. Pannbandet är enkelt men funktionellt. Lampan spänns fast med hjälp av en o-ring (50x5 mm) vilket är listigt. Dels kan lampan med samma metod fästas runt ett cykelstyre eller vilken annan rund stång som helst i samma storlek (25 mm diameter) och dels är o-ringar billiga att ersätta. Lampa och batteri kopplas samman med en standard rak DC-plug. Denna kan vid kraftiga rörelser eventuellt få för sig att separera men kan då antingen låsas med lite tejp eller enkelt bytas mot t.ex. samma typ av kontaktdon som används till modellfordon (37-400, Kjell & Co). Batteriet kommer i ett mycket enkelt tygfodral med en bälteshälla. Ljusbilden är tydligt cirkulär, har en markant centrumspot och utanför denna ett jämnt men svagare fält av allmänljus. Räckvidden är mycket bra och ljuset upplevs som vitt. Eventuell dimma och fukt i luften avslöjas obönhörligen genom tydligt backscatter och kan vara störande. Att råka föra handen framför ljusstrålen vid justering av lampan blev en MYCKET bländande upplevelse, bör undvikas!

Cree XML... osv. Fotot ganska rättvisande,
man såg verkligen "runt kröken" men inte
fullt lika mycket på sidorna om spåret.

Avstånd ca 2m.

Ingen av lamporna har egentliga svaga sidor och båda har varsina starka sidor. Sprinten är en typisk "floodlight" och sprider utmärkt medan Kina-lampan är en "spot" med en otrolig räckvidd. Vilken man sen väljer kommer sannolikt att ha med de övriga faktorerna att göra. För löpning och skidåkning tror jag på Sprinten medan jag hellre väljer Kina-lampans räckvidd för cykling och eftersöksjakt. Blandar man in ekonomin i diskussionen kan svaret bara bli ett.

Dagens skörd..

Min ovilja att titta åt ett annat håll, stoppa huvudet i sanden och sluta försöka få till stånd en diskussion om en del av de saker som stör verksamheten på arbetsplatsen har nu krönts med viss framgång. En av kollegorna som hårdast håller på ståndpunkten att "om man bara ser det positiva så behöver ingen erkänna ett misslyckande" ifrågasatte idag min generella förmåga att över huvud taget känna lycka och passade sedan lite lagom högt på att likna mig vid könet hos en gammal kvinna med pH-obalans, ehuru något mindre prosaiskt uttryckt. Den självklara retorten hade väl varit att förklara att vem som helst kan bli på dåligt humör om man hela tiden måste dela grannskap med ett arsel som sprider sin skit över hela tillvaron... men det är ett problem som förtjänar en riktig lösning så jag lade saken till handlingarna. Att springa i retoriska cirklar runt folk som bli imponerade av sin egen flatulens ger för lite.

Det sociala experimentet fortsätter och tesen jag nu försöker bevisa är att informationsflödet inom en organisation går att jämställa med blodflödet i en biologisk organism och att brister i flödet ger likartade följder i de två systemen; dålig mättnad ger allt ifrån nedsatt funktion till spontan amputation av hela organ. Det är ganska basic grejer men det är ändå kul att få lite medhåll av människor som skriver böcker i ämnet.