Defender of the true fun!

Eftersom Saaben länge har verkat väldigt hängig och drabbad av långt framskriden tråkighet har jag haft tankar på att ersätta den med något annat. Till Saabens förtjänst må läggas att den till fullo uppfyllt sitt syfte, att "vara en billig bil som går att köra några år utan större kostnader för reparation och/eller underhåll". Den går fortfarande att köra men börjar nu visa tecken på tilltagande mekanisk degradering.

Alternativet att helt vara utan bil ett tag har varit uppe och vänt, jag har helt enkelt vant mig vid att kunna ge SJ fingret närhelst jag önskar och i övrigt köra runt med saker som är för tunga att cykla med. Alltså var frågan vad för slags bil som skulle ta över efter Saaben?

Sunda förnuftet påtalade tidigt att ett bra val vore ett fordon ut segmentet "småbilskombi", gärna något miljöklassat med en pigg liten diesel i. Billigt och bra. Sen fyllde jag 35, krisade, gav upp det här med förnuftiga bilval och gjorde helt om. "Miljöbil" kan ju lika gärna betyda att den passar bra ute i naturen, non? Jag har pga tidigare erfarenheter uttryckt en vurm för fyrhjulsdrift och framkomlighet. Fältmässighet och enkel service är fina ord i min bok... Bekvämlighet och komfort är något relativt. Och för fröknar i alla åldrar och storlekar.

Alltså kom det sig att jag efter månader av lurkande på Blocket en regnig torsdag satte mig på tåget till Växjö för att träffa en bilhandlare. Utan att avslöja för mycket så var det inte en utmaning alls att känna igen honom när han hämtade upp mig vid stationen för en provtur tillbaka till bilfirman. "There can be only one" som dom säger i Highlander innan det viftas med svärd och skit. Provturen var lätt överstökad och utfallet tillfredställande. Jag var rejält påläst om bilen i fråga och hade dessutom hela instruktionsboken som pdf i laptopen, en av alla små bidragande orsaker till att handlaren så småningom utvecklade en lätt glansig panna. Semper Preparatus*, Hellre dö än tveka och Cave Canem**! Jag slog till.

Färden hem var.. äventyrlig, högljudd och lång. En liknelse vore att rida en gallopptävling på en geriatrisk vattenbuffel iförd gummistövlar (buffeln alltså). Men hem kom vi och vårt första publika framträdande var nere på firman där vi rönte rättmätig uppståndelse. Plus att det genast avslöjades att vår kylare var behäftad med en läckande slang. Irriterande men enkelt åtgärdat. Alla försök att hålla motorvägsfart belönades med en förbrukning på 1,18 liter per mil. :-)

Under senaste veckan har jag nu haft bilen stående nere på firman för att i lugn och ro kunna gå igenom den, krypa över/under/igenom den och för att kunna byta lite enkla slitdelar. Överlag har jag köpt ett välvårdat exemplar ( -01) och är under omständigheterna nöjd. Designfilosofin skulle kunna vara Sovjetisk; allt som ska gå att ta loss sitter med en bult eller skruv. Allt är möjligt att inspektera/demontera "utifrån" och kupén har inte utvecklats nämnvärt sedan 80-talet. Saker styrs med spakar. Enkla grejer är utformade på ett excentriskt sätt som gör det tydligt att bilen byggts av tekniskt inavlade öbor.

Det mest spännande momentet har faktiskt varit att ta sig in i det parkeringshus i vilket jag förväntas ha min bil. Utan att överdriva så innehar jag nu båda rekorden för "högst bil" och "minst frigång mot tak". Hela färdvägen har mätts med laseravståndsmätare innan försöket gjordes och på lägsta stället (dörrkarm till garagets vikport) har jag 219 cm för att ta in 215 cm bil. I övrigt är det inga direkta bekymmer förutom att det i speglarna ser ut som att arbetslamporna när som helst ska skrapa i taket. Svängradien är som hos en pansarkryssare och kräver noggrann planering samt en liten backmanöver vid utfart, men inget värre än så.

Inför framtiden så skall en del kompletteringar göras. Bilen kräver pga sin storlek en del infrastruktur i form av anpassade domkrafter, bogserlinor etc. Dessutom är de M/S-däck som nu sitter på inte egentligen godkända som vinterdäck i byråkratriket Sverige varför det kan bli aktuellt med ett byte. Att bli påkommen med fel däck i en ofördelaktig situation kan bli dyrt på riktigt. Flakkåpan skall få en översyn och några nya delar, sen är den fin och hel igen. Till våren ger jag mig på att byta lite oljor (motor, fördelningslåda, två diffar..). Det är ingen högoddsare att anta att en del av dessa jobb kommer att beskrivas i bloggen.

Visst ja.. höll på att glömma. Så här ser den ut:


*Alltid redo
**Varning för hunden!