söndag 16 januari 2011

Fler usla vitsar

Jag har bott i Linköping sedan 1991. Man kan tycka att det skulle vara länge nog för att ständigt slippa förundras över den lokala dialektens fnissframkallande fonetik... Följande fysikaliska fjantighet förärande jag kollegorna häromsistens:

En östgöte på semester i London besökte en ljusshow och blev nyfiken. Efter showen närmade han sig en av de anställda.
"-Hello! What is the very shiny light for something?"
"-I beg your.. ah! The laser, you mean?"
"-Dä ser jag väl att dä lyser! But what is it??"

Nåja.. JAG skrattade i alla fall så jag höll på att gå åt. :-)

5 kommentarer:

Morgan sa...

Hmf! Samtliga putslustigheter vad gäller Östergötlands vackra språkbruk utgår från halmgubbeargument! Man gör sig lustig, inte över en verklig dialekt, utan efter hur den parodieras av sådana hundar som Robert Gustavsson et c. Detta är bara ännu ett exempel på det.

Detta är min teori, och jag står vid den! Därdö!

Rilleman sa...

Att parodiera dialekter och brytningar är ju en gammal fin konstart. Jag önskar att jag fått uppleva Peter Sellers tolkning av östgötskan... Han var ju inte helt talanglös som indier i "Åh vilket party". :-)

Markus Reimer sa...

Hmm, du har ingen förslags-låda så jag lämnar tipset om hur man *kan* göra, även om det nog inte rekommenderas...
http://thereifixedit.failblog.org/2011/01/17/white-trash-repairs-there-its-level-now/
Fast de var ju i allafall tydliga med vilka som var ansvariga. :)

Rilleman sa...

@Reimer: Jag var tvungen att titta två gånger innan jag accepterade vad jag såg. Det krävs ett stort geni för att lösa ettlitet problem genom att skapa ett större. Underbart att se konkurentens firmanamn på liften!

NLC sa...

Peter, de' kan man ju inte hete'. De' gör man ju i näsan...