Kurvstrid

En typisk hyrgocart går per definition inte "fort". Den har en motorstyrka anpassad för att inte tillåta barn, sittkissare, hopplösa fall och folk som skall gifta sig att i någon seriös grad omvandla kinetisk energi till spännande vårdfall. Istället luras man att tro att man kör fort genom att tvingas runt på en bana som svänger lika mycket som en huggorm som hånglat upp en trefaskabel. De som gör anspråk på att ha rumpa har dessutom denna placerad blott millimeter över marken vilket ger ett perspektiv som även det förstärker känslan av svindlande hastigheter.

Med detta i åtanke är det väldigt roligt att dels se hur en i normala fall helt vanlig person utan överdrivet aggressiva tendenser förvandlas till en enkelspårig fartdemon ute efter blod och dels de spännande skavsår, blåmärken, utgjutningar, kramper, och svårigheter att fokusera ögonen på samma sak som sagda person uppvisar efteråt. Jag har just kommit hem efter att ha kört sista gruppracet i den gocartcup arbetsgivaren deltar i och har i dyningarna av ett sakta avtagande adrenalinrus börjat inse att resultatet av min körstil hade imponerat på Gestapo. "AJ- ONT-Hähähä...." :-)