Skitsura samer?

Ja, eller åtminstone arga lappar, om man ska vara petig... Kul att konsten att reta sig på sina medmänniskor i tvättstugan inte är glömd. Den här såg jag i morse, och nej, det är inte jag som åsyftas.


Efter två veckors klängande på fasaderna i Johannelund är nu alla hus skinande rena. Det har stundtals varit ett hårt jobb och det var därför mot bättre vetande som jag gick med på att hjälpa Far att pyssla med huset utanför Mjölby i helgen. Jag sattes på att riva ner de spikar som tidigare hållit fast pappen i innertaket. Mina trötta axlar gillade inte att arbeta längre perioder ovanför huvudhöjd, men det var desto roligare att riva delar av väggen och kåpan ovanför värmepanna/spis. Två veckors klättrande på ställningar och borstande av väggar har uppenbarligen haft ett visst träningsvärde, för det mesta rev jag ner med bara händerna. Förr i tiden var det tydligen tradition att mura in en elefant i väggen..

Hungern breder ut sig?

Förr i tiden hade vi ju seriösa brottslingar som Clark Olofsson, Ursut och Svartenbrandt som åtminstone hade lite ambitioner... sånt här är ju bara pinsamt.

http://www.corren.se/archive/2008/5/12/jpot5kyfqpfdhd2.xml

http://www.corren.se/archive/2008/5/12/jpokpplsvkef8ma.xml

Svaret på frågan

Idag kom svaret på frågan om RAF-bilarna. Coolt att de brydde sig om att svara. Jag får se om jag kan luska reda på mer via andra kanaler.

"Hej Richard,

Du har sett helt rätt. 14 st lastbilar har kört genom Sverige med utrustning för att ta del av en övning i Finland. Tyvärr ingen flyguppvisning i Sverige!

Med vänliga hälsningar,

Irene

Irene Hamilton l Office Manager l British Embassy Stockholm l
Skarpögatan 6-8, 115 93 Sweden"

Roadtrip

Under den gångna helgen har jag varit kommenderad att hjälpa Mor med saker som en kvinna i sina bästa år med diskbråck och ont i tån inte bör göra själv. Jag har klippt tunnland efter tunnland med gräs, slängt bort gammal halm, bytt till sommardäck på hästtransporten, uppdaterat virusskyddet på datorn och plockat fram lite sommargrejer. Vi har även hunnit med att besöka mormors grav, något som framkallade lite mixade känslor hos oss båda.

På vägen till Lidköping passerade jag Mullsjö, och en god stund innan dess syntes en respektingivande rökplym över skogen. Med tanke på den kraftiga värmen misstänkte jag skogsbrand. Det visade sig istället vara VIP-krogen i Mullsjö, precis vid rondellen jag passerar som stod i ljusan låga. Spektaklet lockade gott om åskådare och idioterna i bilarna framför mig ställde sig helt ogenerat mitt i vägen och glodde. Funktionstest av SAAB:ens signalhorn utfördes med rent spansk bravur.

På lördagen passade vi på att åka in till Lidköping och den traditionella torgmarknaden. Jag har ju trots allt bott i Lidköping i nästan 16 år av mitt liv och blev lite lätt nostalgisk. Stan är sig huvudsakligen lik men har utvecklats och moderniserats en god del. Jag passade på att hälsa på "Nya stadens" grundare; greve Magnus Gabriel de la Gardie där han står staty. Snofsig kille.


Staden är nu en riktig sommarhåla till turistfälla och man kan inte kasta ens en liten handgranat utan att råka blåsa ut ett trendigt fik eller en liten butik med billigt krimskrams och potpourri... Full av minnen mumsade jag en köttbullsmacka på rådhuskonditoriet och tänkte på mer bekymmerslösa dagar för länge sedan. (Rådhuset är det stora röda, Mor är det lilla lila.)


Under hemresan fick jag tillfälle att fundera över ett av vägtrafikens mer störande inslag; det äldre paret i en vit sedan som envisas med att köra 70 på en 90-väg där man inte får tillfälle att köra om... Jag är oftast en lugn, balanserad och borderline stabil person bakom ratten. Tredje gången jag blev fast bakom en krypkörande vit Mazda, straxt utanför Falköping, hade jag kastat alla illusioner om att lyckas bekämpa frustrationen åt fanders. Knogarna vitnade runt ratten, jag hade inte blinkat på säkert en kvart, senorna knakade vid underkäkens infästning i skallen och jag började höra röster. Dom lät som Kent... När rösterna och det lilla omdöme jag hade kvar kommit fram till ett koncensusbeslut utförde jag vad som får räknas som den mest onödigt aggressiva omkörning jag någonsin exekverat. Det var så illa att jag faktiskt grämde mig själv över att inte ha varit förutseende nog att fästa mitt avgassystem med mil-specade sprängbultar så att jag med ett knapptryck hade kunnat lossa allt jävla ljuddämpande skrot under bilen och ge mitt offer den fulla akustiska upplevelsen av en ylande SAAB på maxvarv. Några RATO-enheter hade också suttit bra just då, med fördel inställda på "wide spread".

Åter i Mullsjö kunde jag konstatera att Restaurangdelen av VIP-krogen var helt utbränd, fanns knappt något tak kvar, men att Motellet och den intilliggande bensinstationen klarat sig.

Utanför Jönköping, på väg norrut, passerade jag en konvoj av lastbilar från Royal Air Force lastade med vad som såg ut att vara underhållsutrustning för flygplan. Det kan ha rört sig om 10-15 bilar och på en i övrigt omärkt skåpbil stod det "Harrier display team". RAF:s websida gör gällande att det inte skall uppvisningsflygas några Harriers under 2008, vilket naturligtvis bara gjorde mig mer nyfiken. Jag drog iväg ett mail till Brittiske militärattachen i Stockholm med en fråga om vad saken gällde, blir kul att se om han svarar.

Vattenkraft

Vi påbörjade just en fasadtvätt i ett bostadsområde i Linköping. Fasaden i fråga är täckt med korrugerad aluminiumplåt och grönalger. Algerna ska bort utan att plåten följer med. Miljön ska skonas så långt möjligt. Med andra ord ett perfekt jobb för det ultrarena vattnet!

Jag börjar allt oftare få frågan vad jag håller på med nu för tiden, och när jag berättar att jag arbetar med ultrarent vatten får en del samma ansiktsuttryck som när jag försökte förklara hur man odlar kiselkarbid i 23834 enkla steg. Det är en blandning av resignation och panik. För att göra det lätt för mig tar jag nu till knepet att "visa" hellre än att berätta. En bild är värd mer än tusen kronor eller nåt sånt...

Före


Efter

Livet är underbart!

Det känns som att hela världen badar i ett nytt, varmt och klart ljus. Färgerna är starkare, molnen ler mot mig och solen omvandlar väte till helium som om den var sen till bussen... Jag är glad, lycklig, på topp!

Innan någon av er nu får för sig att jag drabbats av den stora kärleken, eller för den delen, köpt en ny cykel (sak samma i mitt fall), så är det på sin plats att förklara orsaken bakom det rådande känsloläget. För "ett tag sedan" lovade jag mig själv att putsa lägenhetens fönster vilket år som helst... 2008 hände det alltså. Skillnaden är bokstavligt talat bländande, jag går runt med mörka glasögon inomhus. Det fullkomligt visslar av otyglad feng shui genom lägenheten. Eftersom det ena ofta leder till det andra passade jag på att riva ner mina *väldigt* gamla gardiner, med avsikten att byta till nåt trevligare. Blir säkert av vilket år som helst.

Del två av dagens storverk var att ersätta den trasiga DVD-RW:n i datorn. Den gamla har så vitt jag vet aldrig fungerat särskilt bra och nu brutit ihop alldeles. En ny inhandlades för småpengar och problemet angreps med all den finurlighet jag är i besittning av. I processen ingick att lära mig att Dell (nej, det är faktiskt inget svärord, har kollat) gärna bygger saker i vek plast som går sönder i hjältehänder, att PATA och SATA är mystiska ord ur det datoralviska språket och att OM man är seriös nog att använda ett improviserat antistatarmband, av nästan onödigt grov jordkabel.. så ska man komma ihåg att ta loss det från elementet (eller klockarmbandet) INNAN man springer iväg för att hämta en skruvmejsel. "lubbalubbalubba-TWANNGG-DUNS ...whimper".

Nya talanger

Efter mycket om och men, gnäll, frustration och svordomar har jag nu börjat förstå hur man använder Google Sketchup till nåt praktiskt. Måtten är tills vidare ungefärliga och tagna ur huvudet men så här ser en googlifierad ställverkskasun ut (hålens dimension medvetet överdriven för ökad synlighet):

Nästa steg är att gruppera dem som i verkligheten (2x3 alt. 1x6) och lägga in genomföringar och täckplåtar.

Ditt och datt

Veckan inleddes med en resa till Falun och ett jobb för Falu Energi. En ställverkskasun behövde få nya genomföringar och täckplattor innan man ställer en jättetransformator ovanpå. I vanliga fall är det betydligt knepigare då det oftast redan står en trafo på kasunen och man därför måste åla under och ha sig. I kasuner bor det slem och ibland paddor.


Varför firar vi fortfarande 1:a Maj? Och varför kan vi inte göra det efter en normal arbetsdag? En gång i tiden var det säkert jättebra att arbetarna fick ta en heldag att skrika koldammet ur lungorna på men idag?? Det känns inte som att den Svenska folksjälen har det "morr" som krävs för att ställa till med en riktig demonstration, så varför ta en dag mitt i veckan ledigt bara för att gå runt med lite plakat och lyssna på nån halvkändis som står och tuggar tillrättalagd propaganda? Som det är nu har 1:a Maj i det här landet som viktigaste funktion att låta oss hämta oss från våra valborgsbaksmällor innan vi snällt går tillbaka till grottekvarnen igen. Jag hade allvarliga funderingar på att sätta mig i min solstol utefter kortegevägen med en egen liten skylt; "Hellre plakat på valborg än påtvingad Första Maj!"


Nya filmen "Iron Man" var en trivsam uplevelse i klassen "Serietidning som blir spelfilm". Robert Downey Jr funkar i rollen och det är en stunds actionfylld avkoppling. I vanliga fall är jag inte så imponerad av filmer som innehåller så här mycket CGI men i det här fallet var det bra gjort och jag lät mig villigt luras. Den kvinnliga fägringen levererades med stor känsla och bravur av en lågmält toksnygg Gwyneth Paltrow (jag tror hon är lite kär i mig..) och i mindre utsträckning av Leslie Bibb. Plus i kanten för att allt romantiserande inte tilläts inkräkta på viktiga saker som slagsmål, techfetischism och explosioner. Filmen är en skamlös introduktion till sin egen uppföljare och innehåller ett flertal guldkorn för de av oss som läst serierna och jag rekommenderar att man stannar i salongen till efter eftertexterna. :-)