Om jag bara hade haft ett incitament att låta bli att kliva upp till en kall verklighet (läs "haft en flicka under täcket"...*) så hade jag gladeligen stannat under sagda täcke tills någon gång i april när kommunen börjar sopa rent på cykelbanorna.
Med en känsla av stoiskt självförsakande vuxenhet klev jag upp, blängde elakt på en tallrik sur müsli, läste dumma nyheter och cyklade till jobbet med en cykel så kall att ramen blivit supraledande. Jag ger mig fan på att det inducerades Eddy-strömmar i den när jag passerade över slingorna till trafikljusen... sånt gör mig förbannad.
Kaffet på jobbet smakade som om det bryggts på slagvatten från en trålare, filtrerat genom en skarvkoloni. Jag är "lite" grinig på samma sätt som Andra världskriget var "lite" bullrigt mot slutet... Tillvaron borde piskas med nässlor. Jag behöver en kram*.
*..eller två, jag är flexibel.
3 kommentarer:
Kliver ut ur duschen vid 7-tiden. Går ut i köket och noterar -10ºC på termometern - härligt!
Cyklar till jobbet under en klar himmel och vinterskägget fryser ihop av frostbildning.
Jag älskar vinter! Du är en mes lille Rille!
Mes.. och dessutom skägglös. Inte bra. Dags för en uppryckning. Fast så tuff att jag klarar -10 i köket det blir jag nog aldrig. ;-P
:oD
Skicka en kommentar