I takt med att jag fördjupar mig i radioteorin har jag upptäckt behovet av att damma av matematik som jag inte använt sedan jag en gång nödtorftigt lärde mig den inför ett prov och sedan raskt glömde den igen. Föreningen Sveriges Sändareamatörer (SSA) har i sin kursbok lagt sig till med den osunda ovanan att, istället för att lära eleverna metoden för att själva räkna ut svaren, använda hemmasnickrade pseudokonstanter, tabeller och grova förenklingar som kan få vem som helst att gråta. Jag har alltid betraktat matematiken som min absolut svagaste gren men har under kursens gång tagit en slags informell position som "förnuftets röst" när boken och/eller läraren divergerar allt för mycket ifrån praxis, sanning och facit i just matematiska frågor.
Alldeles nyss kände jag mig tvungen att återknyta bekantskapen med den logaritmiska skalan som styr vilket dB-värde en förstärkt/dämpad signal anges i. Det är en märklig känsla att ha nästan hela Världens samlade kunskap och pedagogiska talang bara några tangentbordsklick bort. Exemplen i kurslitteraturen är visserligen oftast ganska lätta men det känns "ekonomiskt" att lära mig en formel som alltid går att applicera istället för 20 tabellvärden med stora luckor emellan. Jag är ganska ensam om att känna detta på kursen och orsakar främst våra lärare tydligt flackande blickar och utbrott av nervöst bläddrande i boken för att ta reda på vad tusan jag pratar om.
När jag vid senaste kurstillfället frågade om jag kunde få låna whiteboarden en sekund (ville bara visa fördelarna med att uttrycka stora och små tal som tiopotenser..) såg man tydligt hur omgivningen initierade den mentala motsvarigheten till att kasta sig bakom närmsta hög med sandsäckar. Till mitt försvar anför jag att mina kurskamrater tyckte att jag hade en pedagogisk ådra och att metoden, ehuru ny för dem, hade just de fördelar jag ville påvisa.
Det blir intressant att se om de kommande kapitlen som rör reglemente och lagstiftning blir lika stimulerande. Jag märker faktiskt en ganska tydlig skillnad i hur fort jag tar till mig nya begrepp och kunskaper jämfört med för 10-15 år sedan. Det går lite långsammare nu men i gengäld har
jag en avsevärt större erfarenhetsbank att relatera kunskaperna till. Men mesta av allt så har jag jävligt roligt!
söndag 10 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
dB? Tiopotenser? Jag fick tillåtelse att prata hur som helst i flygradio efter att ha lärt mig bokstaveringsalfabetet på svenska och utrikiska, samt att räckvidden kan vara begränsad om man står på marken med sin flygmaskin...
Skämt å sido, jag känner igen din frustration från när jag läste kustskepparintyget. Läraren och större delen av publiken var paniskt rädd för matematik, vilket resulterade i en bisarr mängd "minnesregler" och tabellslagning när kurser skulle beräknas givet vindavdrift, ström, missvisning och deviation. Samma sak i flygteorin, fast då löstes det genom att vi satt och fnulade med E6B-räknesnurror.
Att lära sig minnesregler in absurdum eller köpa en dyr snurra som kräver en 50-sidig handbok för att förstå är tydligen för många människor bekvämare än att friska upp kunskaperna i de fyra räknesätten och grundläggande geometri.
Tack för ordet.
Det känns bättre nu.
Först trodde jag att du medvetet skrivit "mattematik" istället för det korrekta "matematik", men det konsekventa användandet utan ironimarkörer gör att jag nog får ge dig en röd bock i kanten istället för ett stort "R".
Själv har jag fått poängavdrag på en uppgift i teknologi för att jag räknat ut svaret exakt istället för att läsa av en handritad grafkurva...
Vitsen med den fördjupade teorin är att man med ett giltigt cert också får förtroendet att bygga egna sändare och utföra experiment med sändande utrustning. I korthet ska man veta vilka stolligheter man kan ställa till med om man t.ex. glömmer att filtrera bort några övertoner innan man sänder.
Stavfelen rättade. Så fort jag utforskat matematiken klart ska jag ta en uppfräschningskurs i Svenska för klåpare...
Ser fram emot att få lyssna på dina sändningar.
Skicka en kommentar