Mina grannar är hårt prövade. Under den tid vi bott bredvid varandra har de fått utstå de akustiska effekterna av min bohemiska livsstil, mina stundtals udda arbetstider och ibland även min mycket eklektiska musiksmak.
I morse, klockan 0700 hundra timmar, nåddes ett nytt lågvattenmärke. Jag drabbades av ett återfall.. nej ett överfall.. nej ett ANFALL av 80-talet! Plötsligt var jag tillbaka i ett pastellfärgat, pannbandsrockande årtionde, långt innan livet blev den komplicerade soppa det är idag. Fylld av vild glädje och helt utan kontroll över mina stämband dansade jag runt framför min datorskärm med högtalarnas volym på en med tanke på tidpunkten helt olämplig inställning... och sjöng! I säkert tre minuter var jag tillbaka till 1983, och inte ens en bra vinkelslip hade kunnat ta ifrån mig mitt leende.
Orsaken? Ett litet klipp i min inbox :-) Om jag nånsin träffar den här människan ska hon få en kram som sätter hennes skosnören i brand, så det så!
tisdag 16 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Man brukar ju säga:
"Ju förr, desto bättre!"...
Och vad passar bättre här, ett klipp som är 24 år gammalt.
/L
http://xkcd.com/193/
Skicka en kommentar