Rökt betyder fortfarande korkad

"Enligt en uppdaterad rapport av Statens folkhälsoinstitut 2007 exponeras drygt var tionde person i åldern 19-81 i Sverige dagligen för passiv rökning. Dessutom dör varje år 500 personer på grund av sjukdomar som uppkommit från passiv rökning."

Det är helt utan stolthet och glädje som jag sällar mig till den skara av personer som så gott som dagligen utsätts för passiv rökning. Jag trodde att sådant inte längre hände i vår upplysta tid men har fått inse faktum. Detta har föranlett mig att återigen tvingas revidera mina uppfattningar om rökning som fenomen och rökare som självdestruktiva viljesvaga missbrukare. Rökaren, i dess mest basala och puckade form, betalar för att få inhalera rök som innehåller gifter. Vissa av gifterna är kortvarigt stimulerande ämnen som tydligt ger skador på den mänskliga organismen på både lång och kort sikt.

Ett paket om 20 cigaretter kostar som billigast runt 40 kronor i butik. Två kronor per cigarett låter inte så mycket. Inga pengar att tala om. Röker man ett paket om dan kostar nöjet 40 kronor. Bah, småpengar! En vecka kostar 280 kronor. Fortfarande inte mer än tre biobesök (jag vet, bilobiljetter är HEMSKT dyra nu för tiden). En månad i samma tempo kostar 1120 kronor, ungefär som en schysst middag för två på en bra restaurang eller tre månadsavgifter på ett bra gym. Nu är ju det ett väldigt dåligt exempel eftersom rökaren har så sänkt lukt- och smaksinne att han/hon ändå inte förmår uppskatta allt det fina i en kulinarisk upplevelse och så igensatta luftvägar att en tur på gymmet riskerar att bli väldigt pinsam. Under ett år kostar ett paket om dagen 13440 kronor, viket som genom en märklig slump är nästan precis vad jag betalade för 22 dagar i Thailand 2007. Och då har jag räknat på den billiga sortens cigaretter, där man betraktas som ett pucko t.o.m. av de som har råd att "röka dyrt". Jag säger inte att alla måste köpa cyklar för pengarna men tänk vilken fet födelsedagsfest 13000 skulle kunna ge, för att fira de där åren av ditt liv som rökningen INTE tog...

"En rökare får i sig en fjärdedel av röken från cigaretten. Resten går ut i omgivningen, visserligen i en mer utspädd form, men fortfarande i en skadlig mängd. Sidoröken omkring rökaren innehåller dubbelt så mycket partiklar och nikotin per volymenhet än den rök som rökaren får i sig. Samtidigt som röken sugs in ökar draget, värmen och förbränningen och röken passerar genom ett filter. Men mellan blossen sänks värmen och röken går direkt ut utan att passera något skyddande filter."

Ovanstående visar inte enbart på att rökning är ett fruktansvärt kostnadsineffektivt sätt att ha ihjäl sig på, det påvisar också att jag inte är helt ute och vimsar när jag håller ett stort avstånd till glödande tobak. Jag behöver inte ens koppla in sunda förnuftet, det räcker med vad min näsa säger mig; "detta är inte bra för dig Rilleman". Det knasiga är att rökaren, när rökaren bara var en liten förpubertal puff, OCKSÅ tyckte att röken var läskig och hostade och blev grön i ansiktet av gifterna och med dreglet rinnande ur mungipan hävdade att det var det schysstaste som någonsin hänt honom/henne. Nu har jag ju ofta hävdat att riktigt unga människor inte är de ljusaste lyktorna i gruvan och därför får ges visst utrymme för allehanda experimentella dumheter tills dess ålder och därmed förenat vett, sans och självbevarelsedrift leder till insikt om vad som är bra för en. Nu verkar det tyvärr som att just rökningen har som bieffekt att konservera rökaren i ett evigt tillstånd av juvenil mognad, där den temporala horisonten inte sträcker sig längre än till nästa cigg.

En del kommer kanske att invända mot min oblyga sågning av rökarens intelligensnivå, men den baseras på observationer och slutsater. Att se en erfaren rökare vakna är ett naturens skådespel i stil med orrspel, headbangande myskoxar och plutons eldöverfall. Med väl inövad elegans hostas och harklas det tills nattens ansamlade klump av något som bäst får beskrivas som takläggningsmaterial rullar över tungan och av väsande lungor ges en extra skjuts ut i periferin. Redan innan detta klibbiga nödrop från rökarens inre har landat har trevande händer börjat leta efter morgonens första cigarett för att dämpa den där krypande känslan i kroppen...

I viss mån kan jag vara beredd att ha överseende med rökarnas inverkan på min närmiljö; stanken, att fimpar kastas precis överallt och att jag helt naturligt jobbar en till två timmar mer effektiv tid per vecka (för samma lön) eftersom jag inte några rökpauser. Det finns ju faktisk fördelar med rökning. Jodå, vänta bara. Rökningen har varit ett oundgängligt hjälpmedel för världens rika stater när det gäller att kontrollera och passivisera tredje världen. De där små killarna sliter hela dagar bara för ett paket Lucky Strike eller wfsh med lite hederligt västerlänskt nikotin i. Yes Sir! Det är inte direkt en slump att det första som delas ut av våra fina stridande trupper är tobaksprodukter. Mat? Trams! Vad är väl Martha Stewart mot Joe Camel? Den andra fördelen med rökning finns på ett rent samhälleligt plan. Rökaren betalar under sitt förkortade liv en hemsk massa skatt, som vi andra sen kan ha kul för på VÅR ålders höst. Nikotinfläckade, gråhudade, självasfyxierande små guldgruvor är dom! Fan, undrar om jag inte ska köpa lite aktier i Philip Morris bara för den underbara ironins skull.

Avslutningsvis ett skämt som både tilltalar min faiblesse för att vitsa på andra språk och faktiskt passar in på inlägets tema på ett skönt sätt. Och kom i håg kids; Just say NO! :-)

"What's the result of smoking too much?
Coffin."