Rilleman äntligen i Himalaya!

Nej, jag har inte hänfallit till alpinism, jag har en ny vinterjacka; en Tenson Himalaya! Modellen har sett likadan ut i säkert 30 år och endast bytt färg beroende på mode. Nu är den svart (eller röd, men mitt Hamiltonkomplex blev utslagsgivande). Min version är den första som har drabbats av någon teknisk utveckling på flera decennier. Man har ökat vattentätheten något genom att lägga till ett MPC-membran.

Jag har gått och suktat efter en Himalaya ända sedan jag såg min far vimsa runt i sin när jag var liten, och eftersom han bevakar sin så hårt var jag till slut tvungen att skaffa en egen. I flera sässonger har jag missat chansen att köpa en eftersom de säljer slut så fort. Öhammars Sportfiske har den egentligen inte i årets sortiment men eftersom de är så otroligt fina människor tog de hem en åt mig. Skönt att vara klimatsäkrad inför vintern.

Min inplanerade semestervecka befinner sig just nu i ett kvalificerat kvanttillstånd där den samtidigt både finns (om man frågar mig) och inte finns (om man frågar min chef). Detta innebär i praktiken att det går bra för företaget, att vi har jobb i flera veckor framöver och att jag är oumbärlig. Jag försöker glädja mig åt dettta men har samtidigt börjat uppleva återkommande drömmar där jag gång på gång gasar katter i lådor med radioaktiv cyanid... Ska jag prata med Freud eller Djurens Vänner om saken?

Med lite tur blir nästa inlägg en kombinerad reseskildring och väderleksrapport från Dorotea/Sollefteå. Att åka norrut så här års känns ju som att dricka ett glas vatten när man håller på att drunkna, men utmaningar är till för att övervinnas. Det blir säkert skitkul.