Jag har alltid varit av den uppfattningen att man bör kunna lite av varje, och ju mer man kan desto bättre. Kunskap är makt. Kunskap öppnar dörrar. Kunskap är lätt att bära då den inte har någon tyngd förrän du lägger den bakom ett argument. När jag idag satt och slöläste Popular Mechanics på lokala biblioteket såg jag att en av mina favoritförfattare uttryckt en liknande åsikt:
"Science Fiction author Robert A. Heinlein once wrote: 'A human being should be able to change a diaper, plan an invasion, butcher a hog, conn a ship, design a building, write a sonnet, balance accounts, build a wail, set a bone, comfort the dying, take orders, give orders, cooperate, act alone, solve equations, analyze a new problem, pitch manure, program a computer, cook a tasty meal, fight efficiently, die gallantly. Specialization is for insects.' "
Jag tycker citatet är intressant eftersom de uppräknade kunskaperna och egenskaperna ingalunda är oöverstigliga att uppnå och så pass vardagliga att jag redan klarat av flera stycken av dem. Samtidigt påminner det mig om att jag har mer att lära, att det jag redan gjort är en droppe i havet mot vad som finns kvar att göra. Känns rätt bra.
Dagens andra stora event är på sätt och vis kopplad till detta med att vara mångsidig och självständig. De som känner mig vet att kaffe är vad min själ är blötlagd i och att jag tar denna dryck på stort allvar. Jag vill ha mitt kaffe så svart att det blir märkbart mörkare i rummet när jag häller upp en kopp eftersom ljuset liksom bara ger upp och flyr inför en hopplös uppgift. Kaffet ska dessutom vara gott, nyanserat, smakrikt. Således har jag insett att det är dags att gå ett steg närmre råvaran och börja mala bönorna själv precis innan de skall användas. Detta kräver en kvarn.
Efter att ha sonderat marknaden och i processen givit stadens månglare några fler gråa hår kom jag fram till att jag inte ville ha nåt modernt elberoende krafs och att jag heller inte ville bli ruinerad. Däremot kändes det rätt OK att stödja en totalitär stat med underbetald arbetskraft så jag köpte en handvevad kvarn från Kina på Clas Ohlson för 299 kr. Den är förbluffande effektiv och verkar seriöst menad. Bönorna mättes upp och maldes, vattnet kokades och allt fick dra i en liten prezzobryggare några minuter. Resultatet blev inte riktigt som att hångla upp själva Kaffegudinnan (vilket var min fromma förhoppning) utan mer som att nypa henne i häcken och få ett snuskigt ögonkast i retur. Det var bra, men långt ifrån så bra som det kommer att bli när jag fått jobba lite på saken. :-)
tisdag 9 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Felet är pressobryggaren som misshandlar vilka bönor du än häller i. Köp en bryggare från Moccamaster istället.
Skicka en kommentar