Unga arga fysiker och musproblem

Jag har fått möss. Det är en deduktiv slutsats baserat på observerade skadeverkningar i min omedelbara omgivning. Någon har gnagt i sig en god portion av vikterna jag har på skivstången. Den är helt enkelt inte lika tung som den borde vara, trots att enkel mattematik klart och tydligt visar att alla vikterna är där. Jag trodde att mössen hade flyttat vidare efter att samma sak inträffade förra året, men ack så fel jag hade. Nu återstår bara att återigen ersätta de skadade viktena med nya och att sätta ut fällor betade med järnfilspån. Om det bara var en rent ekonomisk/logistisk operation så skulle jag inte gnälla, men dom jäkla gnagarnas framfart har nu lett till att jag curlar över 50% av min kroppsvikt. Kan aldrig vara nyttigt, inte ens för en räka som jag...

I lördags tog jag en sen promenad på stan. När jag kom gående runt ett gatuhörn befann jag mig plötsligt mitt i ett stort gäng upphetsade människor. Först blev jag lite skärrad men snart insåg jag att det var en grupp fysikstudenter som var ute och firade. De var jätteupphetsade och skrek en massa saker till varandra, och till slut lyckades jag urskilja några ord och fraser. Anledningen till uppståndelsen var tydligen den nära förestående starten av LHC - Large Hadron Collider, nere på CERN! Och, ärligt talat, vem skulle INTE vara lite till sig av tanken på att krascha partiklar i upp till 7 TeV? Jag blev lite smittad av stämningen och slog följe med de ystra fysikerna. Jag frågade en av dem vad han trodde att man skulle uppnå och fick som svar att han trodde man skulle lyckas göra guld! Oj! Jag hade ingen aning om att man nått så långt i utvecklingen! Jag tackade för mig och vek av hemåt igen, men länge hörde jag deras glada rop.. "LHC - LHC - LHC...MÖÖÖHH!!".