söndag 1 februari 2009

Midas moment

Under den gångna veckan slutförde jag en cirkel i tid och rum som tagit mig drygt 30 år. Det innebar för mig ett avslut på en epok och kanske också inledningen på en ny. Jag kan inte gå in på detaljerna ännu då det är jobbrelaterat men det är stora saker på gång och jag befinner mig där jag trivs bäst; mitt i smeten, bodysurfandes på en våg jag hjälpt till att skapa. Inläggets titel syftar på det magiska ögonblicket då jag, bildligt talat, kände att "allt jag rörde blev till guld"... (Hmm, en bokstavlig tolkning för med sig väldigt intressanta hållfasthetstekniska aspekter och..) Hur som helst blir jag nu tvungen att omvärdera en del av mina tidigare fattade beslut om ditt och datt i min omedelbara framtid och även om det är lite oklart exakt vilka konsekvenser detta får så tror jag nog att saker går åt ett bättre håll än dit de varit på väg. Om detta låter kryptiskt så är det åtminstone inget fel på din läsförståelse, grattis.

Helgen tillbringades med att smälta intryck och kolgrillad kycklingsouvlaki. På det hela taget är tillvaron just nu ett trevligt ställe där en ytterligare förbättring måste vara av magnituden "Laura Prepon ringer på dörren och är kramig" eller bättre för att registreras.

Dagens "mest minnesvärda" är den unga kvinnan som hade sin egen kroppsvikt i kvinnliga skönhetsprodukter i ansiktet. Fenomenet observerades under min lunch varför jag fick god tid att fundera och anteckna. Jag får erkänna att mina kunskaper om just smink är nästintill helt obefintliga, men jag sällar mig till skolan "Less is maybe not more, but it's a good start". För egen del sysslar jag i bästa fall med sporadisk återfuktning av det väderbitna pergament jag kallar ansikte, och bara därför att jag blivit itutad att detta är acceptabelt beteende för "moderna män". Minsta tvivel härvidlag och jag återgår till att gno mig med SAE 10W-30! Åter till kvinnan med färggladare ansikte än personlighet... Med början uppifrån observerade jag att brun-utan-sol tydligen har ett maxvärde bortom vilket det förlorar sin förmåga att förmedla att personen under det lever ett hälsosamt liv i solen och snarare indikerar att han/hon lever PÅ solen. Jag äter regelbundet grillat med en ljusare färgton än vad som var fallet här (kom ihåg; "Riktig mat har en mamma. Har det ingen mamma är det ett tillbehör."). Ögonbrynen uppvisade tecken på att ha plockats med en tvångsmässig hängivenhet man annars bara finner hos burhöns granne med en artilleriskjutbana. De kvarvarande hårstråna gav hela pannan ett .. lättbrynt (?) utseende. Ögonen tilldrog sig mitt särskilda intresse. Man kan utläsa mycket av en person genom att studera ögonen. Nu drog jag t.ex. slutsatsen att kvinnan var aktiv inom frivilliga skytterörelsen då ögonen var sotade som kornet på en k-pist. Hade det inte varit för allt det bruna kladdet runt om så hade det varit fullt förståeligt om folk gått fram och stoppat bambu i munnen på henne i tron att hon var en panda... En frikostig borstning med rouge på kinderna brukar ju vara fint men där och då fick jag trycka ned impulsen att knyta näven och skrika "RÖD FRONT, KAMRATER!" när jag efter lunchen vandrade vidare i det multiversum av oklar kausalitet jag kallar verklighet.

På tal om alternativa verkligheter... OM datorn hade uppfunnits för 3oo miljoner år sedan, vad hade man då haft för enhet att ange minneskapacitet i? Trilobites?

3 kommentarer:

Kent sa...

Gul-utan-sol brukar jag säga efter att en gång provat dyliga produkter. Kanhända använde hondjuret en form av "foundation", ett slags färgat spackel man täcker de värsta skavankerna med?

Rilleman sa...

Att bygga en "grund" utav spackel... jo det låter ju fint. ~:-o Jag vilar min väska.

Jonas sa...

Hmm, kryptiska nyheter. Det är grejor det!