Enligt välorienterade källor får Roxen ta emot 6-7 ton sukralos varje år. Ämnet är ett sötningmedel som används av bl.a. Arla för framställningen av mini-yoggi. Sukralos är ur ett kemiskt perspektiv väldigt stabilt vilket gör att det inte bara passerar mag/tarmkanalen nästan orört utan även reningsverket. Eftersom det bryts ner långsamt hamnar det sen i tilltagande mängd i naturen. Det är skrämmande att det enda man med säkerhet kan säga om ämnets inverkan på biotopen är att "halterna ännu inte är så höga att fiskarna dör av det". Fan vad trygg jag känner mig...
Sukralos tillverkas genom att sackaros kloreras för att göra molekylen stabil och därmed hindra den från att spjälkas och tas upp av kroppen. Man tar alltså något som i grund och botten är socker och gör det till nåt som är 600 gånger sötare genom att tillsätta saker som hör hemma i simbassänger. Produkten blir något som förlorar allt värde för vår kropp efter den korta stund vi haft det på tungan, och som därefter bara är en förorening på väg ut i Roxen. Till gruppen klororganer hör även kändisar som våra mest kända miljögifter, exempelvis DDT, pcb, fenoxisyror och dioxiner.
Varför å varför, är vi så rädda för socker?? Det är en av grundstenarna i vår biologi, helt enkelt livsnödvändigt. Vår kropp har sedan urminnes tider förfinat metoden att bryta ner socker till energi. Om den moderna människan nu har problem med att den äter för mycket socker så känns det som en mycket avig lösning på problemet att istället börja äta kemikalier som för allt vad jag vet har mer gemensamt med nervgifter än med mat.
torsdag 31 januari 2008
onsdag 30 januari 2008
tisdag 29 januari 2008
Squid.
Jag är full av beundran över bläckfiskens otroliga förmågor. Kolla in det här klippet, särskilt omkring 3:00 och 5:00.
http://www.ted.com/index.php/talks/view/id/206
http://www.ted.com/index.php/talks/view/id/206
A bad decision?
Ska religionsfrihet få överskugga även helt uppenbara praktiska faktorer? I hur stor grad ska vi egentligen tillåta Svenska normer att bli förändrade i vår iver att vara alla till lags eller kanske i vår rädsla för att bli stämplade som RASISTER? När är det dags att sluta böja sig baklänges inför andras krav på kulturellt utrymme och börja dela ut systembolagskölappar, knätofsar och Svenska flaggor? Att dalta med invandrare är INTE att visa dem respekt. Det är att reducera dem till barn "som inte förstår bättre".
De frågorna är långt mycket viktigare än den isolerade händelsen med de badande muslimska kvinnorna i Göteborg. Med egna erfarenheter från badvaktsyrket är jag inte särskilt förtjust i textilier i badvattnet eftersom de fäller en gigantisk mängd partiklar, vilket yttrar sig som ett stort suddigt moln i bassängvattnet. Vattenkvaliteten faller med motsvarande grad och belastningen på filter och klorering ökar. Det är illa nog att en stor del av badgästerna gladeligen hoppar över den inledande obligatoriska duschen för nöjet att då simma i sällskap av sina egna döda hudceller och sockludd.
Egentligen ser jag det som oerhört positivt att det dyker upp (sic!) två muslimska kvinnor i en Svensk simhall, både då det förefaller tyda på ett mått av kvinnlig självständighet och därför att jag tycker att alla ska ha rätt att få öva upp sin vattenvana. Både självständighet och simkunnighet är ju helt blå-gula begrepp, eller? Det måste gå att hitta en acceptabel kompromiss. Förutsatt att den som vill bada med kläder först duschar med sagda kläder så att överflödiga partiklar sköljs av så ser jag ingen principiell skillnad mot när man tillåter prov i klädsimm. Annars finns det ju faktiskt heltäckande badkläder, låt vara att de är rätt dyra och tänkta för tävlingssimmande. Om det finns en vilja till diskussion så är jag säker på att det finns en lösning där ingen behöver känna sig överkörd.
/Rilleman, under blågul fana. Alla trevliga är välkomna att göra mig sällskap.
Edit:
Efter att ha spanat runt lite och läst på bättre har jag nu en mer klar bild av upprinnelsen till den artikel jag länkade till. De båda kvinnorna var alltså i simhallen med sina barn utan att själva bada. De hade klätt sig enligt rådande förordning i träningsoverallsbyxor och långärmad t-shirt, samt naturligtvis även huvudduk, vilket även uppfyllde religionens krav på heltäckande klädsel. Simhallspersonalen hade ändå invändningar och avhyste de båda familjerna.
I detta fall hade jag inte haft ett bekymmer i hela världen om de varit i min simhall. Den aktuella invändningen att deras klädsel skulle varit ett hinder om de behövt ge sig in i en livräddande insats känns rent ut sagt löjlig och desperat. Uppenbarligen har väldigt många läsare reagerat precis som jag gjort och fokuserat på hur "fel" det är att bada med kläder på sig. Diskussionsforumen är fulla med folk som är arga på nåt som faktiskt inte har hänt. Det är ganska skrämmande.
De frågorna är långt mycket viktigare än den isolerade händelsen med de badande muslimska kvinnorna i Göteborg. Med egna erfarenheter från badvaktsyrket är jag inte särskilt förtjust i textilier i badvattnet eftersom de fäller en gigantisk mängd partiklar, vilket yttrar sig som ett stort suddigt moln i bassängvattnet. Vattenkvaliteten faller med motsvarande grad och belastningen på filter och klorering ökar. Det är illa nog att en stor del av badgästerna gladeligen hoppar över den inledande obligatoriska duschen för nöjet att då simma i sällskap av sina egna döda hudceller och sockludd.
Egentligen ser jag det som oerhört positivt att det dyker upp (sic!) två muslimska kvinnor i en Svensk simhall, både då det förefaller tyda på ett mått av kvinnlig självständighet och därför att jag tycker att alla ska ha rätt att få öva upp sin vattenvana. Både självständighet och simkunnighet är ju helt blå-gula begrepp, eller? Det måste gå att hitta en acceptabel kompromiss. Förutsatt att den som vill bada med kläder först duschar med sagda kläder så att överflödiga partiklar sköljs av så ser jag ingen principiell skillnad mot när man tillåter prov i klädsimm. Annars finns det ju faktiskt heltäckande badkläder, låt vara att de är rätt dyra och tänkta för tävlingssimmande. Om det finns en vilja till diskussion så är jag säker på att det finns en lösning där ingen behöver känna sig överkörd.
/Rilleman, under blågul fana. Alla trevliga är välkomna att göra mig sällskap.
Edit:
Efter att ha spanat runt lite och läst på bättre har jag nu en mer klar bild av upprinnelsen till den artikel jag länkade till. De båda kvinnorna var alltså i simhallen med sina barn utan att själva bada. De hade klätt sig enligt rådande förordning i träningsoverallsbyxor och långärmad t-shirt, samt naturligtvis även huvudduk, vilket även uppfyllde religionens krav på heltäckande klädsel. Simhallspersonalen hade ändå invändningar och avhyste de båda familjerna.
I detta fall hade jag inte haft ett bekymmer i hela världen om de varit i min simhall. Den aktuella invändningen att deras klädsel skulle varit ett hinder om de behövt ge sig in i en livräddande insats känns rent ut sagt löjlig och desperat. Uppenbarligen har väldigt många läsare reagerat precis som jag gjort och fokuserat på hur "fel" det är att bada med kläder på sig. Diskussionsforumen är fulla med folk som är arga på nåt som faktiskt inte har hänt. Det är ganska skrämmande.
måndag 28 januari 2008
iWanttogohome...
Eftersom min gamla Inspiron 8200 börjat visa tecken på stor trötthet har jag funderat på att uppgradera maskinparken hemma med nåt roligare. Alltså knallade jag ner till en av mina lokala vänliga datorlangare för att sondera utbudet. Jag hann inte mer än nämna att jag för första gången sedan tidigt 90-tal faktiskt även övervägde Apples produktlinje förrän jag kände ett kraftigt ryck i armen och fick se min världsbild anta formen av ett warphopp i Star Trek. Det syntes mig som om en vägg av vita punkter närmade sig i rent relativistiska hastigheter. När vi stannat, g-krafterna släpp taget och jag fått tillbaka mitt synfält och färgseende igen, insåg jag att jag inte hade nån direkt nytta av det senare. Utbudet var ju svart-vitt som en Hem-och-skola-diskussion om droger...
Ur ett rent tekniskt perspektiv gillar jag verkligen Apples produkter. De förefaller helt enkelt smartare OCH snyggare än konkurrenternas motsvarigheter. Tankarna bakom produkten är hela tiden påtagliga och ligger ofta i linje med ens egna, varför grejerna blir skönt intuitiva att använda. Det jag har svårt för är istället den fruktansvärda marknadsklyscha som blivit resultatet av Apples framgångar. Det var ju kul när det kom, men nu finns ta mig fan allt iVitplast!!
Försäljaren började omedelbart rabbla saker direkt ur broshyrerna som till och med jag redan visste. Detta var ju bra eftersom jag fick tid att hämta andan. Precis innan mitt huvud skulle förvandlas till en flygande brödrost fick jag frågan "vilken iBook jag trodde att JAG var?". Den som använder säljupplägg på en sådan nivå är lika långt ifrån mina sympatier som från mina pengar, så jag tackade för mig med svaret; iDontknow & iDontcare. iDiot...
Ur ett rent tekniskt perspektiv gillar jag verkligen Apples produkter. De förefaller helt enkelt smartare OCH snyggare än konkurrenternas motsvarigheter. Tankarna bakom produkten är hela tiden påtagliga och ligger ofta i linje med ens egna, varför grejerna blir skönt intuitiva att använda. Det jag har svårt för är istället den fruktansvärda marknadsklyscha som blivit resultatet av Apples framgångar. Det var ju kul när det kom, men nu finns ta mig fan allt iVitplast!!
Försäljaren började omedelbart rabbla saker direkt ur broshyrerna som till och med jag redan visste. Detta var ju bra eftersom jag fick tid att hämta andan. Precis innan mitt huvud skulle förvandlas till en flygande brödrost fick jag frågan "vilken iBook jag trodde att JAG var?". Den som använder säljupplägg på en sådan nivå är lika långt ifrån mina sympatier som från mina pengar, så jag tackade för mig med svaret; iDontknow & iDontcare. iDiot...
lördag 26 januari 2008
Maskinerna är våra vänner??
Jag har tidigare skrivit ett inägg om mina erfarenheter av Willy's nya automatkassor, där man själv scannar sina varor. Att jag även idag ställde mig i samma kassakö kan endast härröra från djupt liggande masochistiska personlighetsdrag. Jag njuter uppenbarligen av att se mitt liv förslösas medan andra människor slåss med sånt de inte begriper. Idag gick dock dumheten upp till en hittills inte skådad nivå, så lite spännande var det allt. Jag fick se det hysteriskt roliga i att kombinera ny teknik, okunskap, urusel timing och äktenskap!
Jag valde att ställa mig efter ett par i yngre medelåldern eftersom deras varukorg såg föredömligt tom ut. De hade naturligtvis samma problem med att scanna streckkoden som alla andra. 99% av alla jag sett misslyckas med detta moment börjar vifta runt med varan som om de försöker inpränta varans pris i systemet medelst en jävligt komplicerad besvärjelse. Jag tror att hemligheten ligger i att SÄNKA varan så att scannern SER streckkoden, och sedan hålla den STILL tills man får ett bekräftande pip, och min MTBF talar för att jag är nära sanningen här.
Riktig humor uppstod dock först när de krigat klart med scannern och skulle betala. Exakt varför de valde att samarbeta om detta kommer jag aldrig att förstå. I det aktuella kassasystemet ingår att man följer en intruktion, gör ett val och därefter följer nästa instruktion tills man är klar. Det är inte helt svårt för en enstaka person att ibland hamna i ofas med systemet, och där det inte är helt svårt för den enskilde brakade det aktuella äkta paret in som ett hangarfartyg på en båtmässa. "Han" har, i egenskap av man, inmutat touchskärmen som sitt personliga revir och fått svår teknisk tunnelsyn. "Hon" har hand om familjens plånbok och därmed betalkortet, varför hon tar på sig uppgiften att sköta betalkortsterminalen. Ingen av dem säger ett ord, båda stirrar rakt fram.
Samtidigt som han försöker välja betalaternativ drar hon kortet i läsaren. Det blir fel. Systemet säger med lugn röst att de skall göra om och göra rätt. Mannen idiotförklarar hustrun. På hans skärm står ju att man skall "stoppa in kortet i läsaren", inte dra det. Hon stoppar in kortet i läsaren. Jag noterar att deras kort inte har något chip, men har nu så roligt att jag inte för allt smör i kyldisken vill ingripa i naturens gång. Jag är bara 32 år gammal, jag har tid. Kortterminalen klagar, hustrun tar poäng på mannen. Ett lika, antalet idioter ökar med 100%. Vad som sedan följer är en balett i tid och rum där kort trycks in och dras ut, knappar trycks på och val exekveras men där INGET görs i rätt ordning! De verkar arbeta efter principen "ett oändligat antal apor på ett oändligt antal automatkassor MÅSTE förr eller senare lyckas köpa kattmat, ättika, bananer...". Hade det inte varit för den hårt prövade personalen, som lyckligtvis har root på maskinerna, så hade situationen lätt kunnat eskalera till fullskalig genus-jihad.
Ungefär samtidigt börjar jag spana mot de andra kassorna för att se om de kanske kommer att bli lediga innan mitt förstahandsval. Till min lycka ser jag att en grupp yngre tjejer lyckats mangla sig igenom procesen så långt att de ska betala. De väljer kontantalternativet, får veta att de är skyldiga Willy's några dryga hundralappar och försöker således pressa in en tjock bunt blandade sedlar i inmatningsspringan. Dumheten är lika uppenbar som logiken bakom den i detta fall. Om man får ut en bunt sedlar ur bankomaten så är det väl bara logiskt att man stoppar in en bunt sedlar i en snarlik maskin? Maskinen blir först helt förstoppad, sedan kräks den. Svenska språket innehåller inga tilfredställande kraftfulla vulgariteter för att utrycka den frustration jag plötsligt känner, så jag är tyst och räknar till ett mycket högt tal.
Slutsatsen blir även denna gång att det enda i den här historien som gör skäl för beteckningen "automatkassa" är merparten av de människor som försöker använda en.
Jag valde att ställa mig efter ett par i yngre medelåldern eftersom deras varukorg såg föredömligt tom ut. De hade naturligtvis samma problem med att scanna streckkoden som alla andra. 99% av alla jag sett misslyckas med detta moment börjar vifta runt med varan som om de försöker inpränta varans pris i systemet medelst en jävligt komplicerad besvärjelse. Jag tror att hemligheten ligger i att SÄNKA varan så att scannern SER streckkoden, och sedan hålla den STILL tills man får ett bekräftande pip, och min MTBF talar för att jag är nära sanningen här.
Riktig humor uppstod dock först när de krigat klart med scannern och skulle betala. Exakt varför de valde att samarbeta om detta kommer jag aldrig att förstå. I det aktuella kassasystemet ingår att man följer en intruktion, gör ett val och därefter följer nästa instruktion tills man är klar. Det är inte helt svårt för en enstaka person att ibland hamna i ofas med systemet, och där det inte är helt svårt för den enskilde brakade det aktuella äkta paret in som ett hangarfartyg på en båtmässa. "Han" har, i egenskap av man, inmutat touchskärmen som sitt personliga revir och fått svår teknisk tunnelsyn. "Hon" har hand om familjens plånbok och därmed betalkortet, varför hon tar på sig uppgiften att sköta betalkortsterminalen. Ingen av dem säger ett ord, båda stirrar rakt fram.
Samtidigt som han försöker välja betalaternativ drar hon kortet i läsaren. Det blir fel. Systemet säger med lugn röst att de skall göra om och göra rätt. Mannen idiotförklarar hustrun. På hans skärm står ju att man skall "stoppa in kortet i läsaren", inte dra det. Hon stoppar in kortet i läsaren. Jag noterar att deras kort inte har något chip, men har nu så roligt att jag inte för allt smör i kyldisken vill ingripa i naturens gång. Jag är bara 32 år gammal, jag har tid. Kortterminalen klagar, hustrun tar poäng på mannen. Ett lika, antalet idioter ökar med 100%. Vad som sedan följer är en balett i tid och rum där kort trycks in och dras ut, knappar trycks på och val exekveras men där INGET görs i rätt ordning! De verkar arbeta efter principen "ett oändligat antal apor på ett oändligt antal automatkassor MÅSTE förr eller senare lyckas köpa kattmat, ättika, bananer...". Hade det inte varit för den hårt prövade personalen, som lyckligtvis har root på maskinerna, så hade situationen lätt kunnat eskalera till fullskalig genus-jihad.
Ungefär samtidigt börjar jag spana mot de andra kassorna för att se om de kanske kommer att bli lediga innan mitt förstahandsval. Till min lycka ser jag att en grupp yngre tjejer lyckats mangla sig igenom procesen så långt att de ska betala. De väljer kontantalternativet, får veta att de är skyldiga Willy's några dryga hundralappar och försöker således pressa in en tjock bunt blandade sedlar i inmatningsspringan. Dumheten är lika uppenbar som logiken bakom den i detta fall. Om man får ut en bunt sedlar ur bankomaten så är det väl bara logiskt att man stoppar in en bunt sedlar i en snarlik maskin? Maskinen blir först helt förstoppad, sedan kräks den. Svenska språket innehåller inga tilfredställande kraftfulla vulgariteter för att utrycka den frustration jag plötsligt känner, så jag är tyst och räknar till ett mycket högt tal.
Slutsatsen blir även denna gång att det enda i den här historien som gör skäl för beteckningen "automatkassa" är merparten av de människor som försöker använda en.
fredag 25 januari 2008
Schrödingers plasma-TV
Ett av mina återkommande jobb i flyttbranchen är att köra SAAB's utställningsmateriel ner till Landvetters flygplats, varifrån det sedan flygs till nån del av världen där man hoppas få sälja flygplan. Det är vanligtvis att betrakta som ett "finjobb" eftersom man bara behöver köra bil och inte bära någonting.
I dagens last ingick det vanliga krimskramset som hör mässor till, broschyrer och presentartiklar. Dessutom en stor svart hjulförsedd låda innehållande en plasmaskärm. Denna var försedd med diverse dekaler som antydde ett visst mått av ömtålighet varför jag lastsäkrade den med allt jag hade. Resultatet kan bara beskrivas som flyttbondage av bästa sorten. Enligt fraktsedeln vägde skärm och transportlåda straxt under 200 kg. Gör man skärmar i gjutjärn nu eller vad?
Vanligtvis är det inte snöstorm mellan Ödeshög och Borås. Det snöade ett tag så mycket att vindrutetorkarna bara orkade knuffa snön fram och tillbaka över rutan. Att sikten nästan helt uteblev hade säkert stört mig om jag inte hade varit så upptagen med att låta bli att bli blåst av den istäckta vägbanan. En skåpbil har förvånansvärt få fördelar i en sån situation; stort vindfång, lätt egenvikt, råstark turbodiesel och bakhjulsdrift. Jag var dock aldrig riktigt nära döden utom på en bro mellan Gränna och Jönköping där vinden nästan pressade mig över räcket. Efter det var jag i alla fall inte sömnig längre.
Nere på Landvetter parkerade jag utanför GLA-terminalen för flygfrakt och bad personalen om hjälp med avlastningen. Efter att alla spännband lossats rullades skärmlådan fram så att truckföraren kunde gaffla på den. Detta gick bra. Han backade sedan försiktigt in genom porten och svängde vänster. Det gick väl sådär. Lådan, som uppenbart är rätt topptung, och som fortfarande befinner sig en knapp meter ovanför backen, välter och hinner rotera hela 90 grader innan alla 190 kilona annonserar för världen att de landat klart. Jag har alltid hävdat att man kan höra skillnad på vanliga ljud och "dyra ljud" och dagens övning gav mig ingen anledning att revidera den uppfattningen.
Gjort är gjort och det fanns ingen anledning att bråka om olyckan. Det är en sak mellan fraktfolket, SAAB och ev . ett försäkringsbolag. För att lätta upp stämningen lite kände jag att någon borde säga nåt, så jag klämde till med att situationen visade slående likheter med den berömda "Schrödingers katt". Detta framkallade de mest oförstående blickar jag sett, någonsin. Eftersom poängen var i uppenbar fara förklarade jag snabbt hela grejen med att plasmaskärmen, tills någon öppnade lådan och faktiskt kollade om den var hel eller trasig, befann sig i ett obestämt kvanttillstånd där den var BÅDE hel OCH trasig, SAMTIDIGT. Jag var den ende som var upphetsad när jag förklarat klart. Fraktkillarna skruvade lite på sig, pratade lågmält sinsemellan och kom fram till slutsatsen att "om det fanns två skärmar i lådan så kanske åtminstone den ena fortfarande var hel".
På vägen hem kom jag på vilka fåglar som har det hetaste myset; Flamingos.
I dagens last ingick det vanliga krimskramset som hör mässor till, broschyrer och presentartiklar. Dessutom en stor svart hjulförsedd låda innehållande en plasmaskärm. Denna var försedd med diverse dekaler som antydde ett visst mått av ömtålighet varför jag lastsäkrade den med allt jag hade. Resultatet kan bara beskrivas som flyttbondage av bästa sorten. Enligt fraktsedeln vägde skärm och transportlåda straxt under 200 kg. Gör man skärmar i gjutjärn nu eller vad?
Vanligtvis är det inte snöstorm mellan Ödeshög och Borås. Det snöade ett tag så mycket att vindrutetorkarna bara orkade knuffa snön fram och tillbaka över rutan. Att sikten nästan helt uteblev hade säkert stört mig om jag inte hade varit så upptagen med att låta bli att bli blåst av den istäckta vägbanan. En skåpbil har förvånansvärt få fördelar i en sån situation; stort vindfång, lätt egenvikt, råstark turbodiesel och bakhjulsdrift. Jag var dock aldrig riktigt nära döden utom på en bro mellan Gränna och Jönköping där vinden nästan pressade mig över räcket. Efter det var jag i alla fall inte sömnig längre.
Nere på Landvetter parkerade jag utanför GLA-terminalen för flygfrakt och bad personalen om hjälp med avlastningen. Efter att alla spännband lossats rullades skärmlådan fram så att truckföraren kunde gaffla på den. Detta gick bra. Han backade sedan försiktigt in genom porten och svängde vänster. Det gick väl sådär. Lådan, som uppenbart är rätt topptung, och som fortfarande befinner sig en knapp meter ovanför backen, välter och hinner rotera hela 90 grader innan alla 190 kilona annonserar för världen att de landat klart. Jag har alltid hävdat att man kan höra skillnad på vanliga ljud och "dyra ljud" och dagens övning gav mig ingen anledning att revidera den uppfattningen.
Gjort är gjort och det fanns ingen anledning att bråka om olyckan. Det är en sak mellan fraktfolket, SAAB och ev . ett försäkringsbolag. För att lätta upp stämningen lite kände jag att någon borde säga nåt, så jag klämde till med att situationen visade slående likheter med den berömda "Schrödingers katt". Detta framkallade de mest oförstående blickar jag sett, någonsin. Eftersom poängen var i uppenbar fara förklarade jag snabbt hela grejen med att plasmaskärmen, tills någon öppnade lådan och faktiskt kollade om den var hel eller trasig, befann sig i ett obestämt kvanttillstånd där den var BÅDE hel OCH trasig, SAMTIDIGT. Jag var den ende som var upphetsad när jag förklarat klart. Fraktkillarna skruvade lite på sig, pratade lågmält sinsemellan och kom fram till slutsatsen att "om det fanns två skärmar i lådan så kanske åtminstone den ena fortfarande var hel".
På vägen hem kom jag på vilka fåglar som har det hetaste myset; Flamingos.
onsdag 16 januari 2008
Rilleman om flygfilm
Ända sedan jag var en liten jaktrobot på min fars ena vingspets har jag älskat att se flygplan på film. Ett äventyr blir helt enkelt bättre om det utspelas i ett flygplan. Förmodligen är det känslan av frihet som flygningen för med sig, teknikoptimismen och bruket av rå, nätt och jämt tyglad kraft som lockar.
Efter att ha sett en försvarlig mängd flygfilmer känner jag att det vore en utmaning att försöka klassificera och betygsätta dem. Utmaningen består i att komma på ett rättvist system för klassificeringen eftersom filmerna sinsemellan är så olika. Vissa är seriöst menade, andra är komedier. Några är realistiska, några är fiction. Ett fåtal är "Måste-se-filmer", ett annat fåtal borde skjutas ner ur videohyllorna helt och hållet. Helt klart är att en top-10-lista inte duger för uppgiften.
Jag har beslutat mig för att rangordna filmerna efter hur "Bra" de är, där braigheten i sin tur fördelas på ett antal faktorer där filmerna kan graderas på en femgradig skala. Faktorerna är som följer:
· Flygkänsla (F). Känslan av närvaro i flygplanet. Ett högt betyg antyder behov av att stundtals krysta mot g-krafterna i TV-soffan i de hårdaste svängarna.
· Teknisk realism (TR). Känslan av att det man ser faktiskt fungerar i verkligheten, eller av att man går med på det man ser ändå.
· Story (S). Bara flygscener är inte så kul som det låter, en bra ramhandling är nödvändig.
· Avsaknad av Meningslös Romantik (AMR). Tydligen är piloter HEELT oemotståndliga eftersom så många flygfilmer måste ha ett helt meningslöst romantisk inslag. Romantik sänker betyget medan oprovocerad nakenhet höjer detsamma.
· Efterfestpotential (E). Flygfilm till efterfesten är ju en klassiker, men det krävs att den har bra tempo (så att man inte somnar) utan att vara så komplicerad att man nödvändigtvis måste titta på den för att följa med.
Faktorerna ovan är dessutom uppräknade i ordning med den viktigaste överst.
Seriösa flygfilmer
| Namn | F | TR | S | AMR | E | Omdöme |
| Les Chevaliers du ciel | 5 | 4 | 4 | 5 | 2 | Fransk film. Häpnadsväckande flygfoto med sanslös närvaro. Mirage 2000 i huvudrollen. Bekväm avsaknad av kända Hollywoodansikten. |
| Top Gun | 5 | 3 | 4 | 2 | 5 | Under många år den definitiva flygfilmen, trots Tom Cruise. Bra flygscener, resten suger = perfekt efterfestfilm. |
| Memphis Belle | 4 | 4 | 5 | 4 | 3 | Gammal klassiker. Historiskt korrekt men därför också förutsägbar. |
| Flight of the Intruder | 4 | 5 | 5 | 4 | 4 | Hangarfartyg, lite humor och Roseanna Arquette. Bra rulle men bättre som bok. |
| Rätta virket | 4 | 5 | 5 | 4 | 2 | Tom Wolfe’s klassiker, sann mastodontfilm. Bästa flygscenen är sista fem minuterna. |
| Air america | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | En av mel Gibsons bättre filmer. Kul pga de tidstypiska planen och några magknipande landningar. Mörk humor. |
| Gula Divisionen | 4 | 4 | 4 | 3 | 3 | Heja Sverige! Lite J29 Flygande Tunnan sitter bra. Bonus för Hasse Ekman som stenhård divisionschef. |
| Fire Birds | 4 | 4 | 4 | 2 | 4 | Apachehelikoptrar jagar knarkhandlare. Plus för Tommy Lee Jones, minus för Nicolas Cage. Kul med en J35 som skurkplan (tyckte INTE SAAB dock). |
| Always | 4 | 4 | 4 | 2 | 3 | Några sjysta flygscener med vattenbombare. Tröttsam romantik. Se inledningen, hoppa över resten. Holly Hunter-varning! |
| Iron Eagle | 4 | 2 | 3 | 4 | 4 | Lättsmält HEELT orealistiskt skräp men fina flyscener och rockigt soundtrack. EFTERFEEST! |
| Flight of the phoenix (1965) | 3 | 4 | 4 | 5 | 2 | Förvånansvärt bra för att innehålla så lite flygning. Kom en remake 2004 som jag inte sett pga Dennis-Quade-intolerans. |
| The Aviator | 3 | 4 | 4 | 3 | 2 | För mycket CGI i flygscenerna men tekniskt intressant för övrigt. Bra historielektion och helt OK skådespeleri. |
| Pearl Harbour | 3 | 4 | 4 | 1 | 2 | Bra ljudspår. Lite för mycket CGI men snygga stridsscener. Sötsliskig sidohandling. På tok för mycket hår som flyger i slow-motion i gryningsljus! |
Komedier
| Namn | F | TR | S | AMR | E | Omdöme |
| Dessa Fantastiska Män i sina Flygande Maskiner | 3 | 4 | 4 | 3 | 3 | Aprolig film! Flygkomedi när den är som bäst. |
| Airport | 3 | 3 | 4 | 3 | 4 | Klassiker i humorgenren. Både slapstick och fina vitsar. |
| 1941 | 3 | 3 | 4 | 3 | 4 | John Belushi som jaktpilot är obetalbart.. |
| Hot Shots | 3 | 2 | 3 | 3 | 4 | Rolig OM man sett alla dom andra så att man fattar referenserna. Se 1.an, skippa uppföljarna. |
| Beslut utan återvändo | 2 | 1 | 3 | 4 | 2 | Vadå ”Inte en komedi”?? Steven Segal DÖR redan efter 20 minuter. Jag skrattar så tårarna sprutar! |
Fiction
| Namn | F | TR | S | AMR | E | Omdöme |
| Star Wars | 4 | 5 | 5 | 4 | 4 | Blir övertygande pga den höga detaljrikedomen och de smarta effekterna. |
| Babylon 5 | 3 | 5 | 5 | 4 | 2 | Enbart CGI.. men snyggt gjort och med en viss respekt för fysikens lagar. |
| Airwolf | 3 | 3 | 4 | 4 | 3 | Starkt vanebildande men inte direkt bra. Har man hår på kotten är man för gammal för att se den. |
| Firefox | 3 | 3 | 3 | 5 | 4 | Clint Eastwood stjäl ryssarnas super-MIG. Flygscenerna gjorda med dåliga modeller eftersom filmskaparna inte fick låna ett Viggen.. J Läs boken istället. |
| Blue Thunder | 3 | 3 | 3 | 4 | 4 | Plus för helikopterbygget. Minus för de usla effekterna. |
| Sky Captain | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | Teknikoptimism i serietidningsformat. |
Action
| Namn | F | TR | S | AMR | E | Omdöme |
| Hotet | 3 | 3 | 4 | 4 | 2 | ”Svensk Top Gun”.. MY ASS! Pinsamt… Alla inblandade kan bättre än så här. |
| Con Air | 2 | 3 | 3 | 3 | 4 | ”Kass föredetting i flygplan” #1. Enstaka stuntscener som är sevärda men.. nej. |
| Passenger 57 | 2 | 2 | 3 | 3 | 3 | Vem bryr sig.. |
| Broken Arrow | 2 | 1 | 2 | 3 | 2 | ”Kass föredetting i flygplan” #2. Nej, nej, NEJ! |
| Stealth | 2 | 1 | 1 | 3 | 1 | SKITRULLE! |
tisdag 15 januari 2008
Rilleman om politik
Jag är måttligt intresserad av politik men ibland fattar jag av olika anledning tycke för en eller annan av de stackars satar som vågar kliva fram i rampljuset för att låta sig ogillas av en hel befolkning. Vissa politiker är lättare att tycka om än andra, och det som ofta fäller avgörandet är hur mänskliga och nära en själv de känns. Jag är ett stort fan av Bill Clinton. Snacka om mänsklig svaghet...
På sistone har jag haft lite tråkigt och därför spenderat alldeles för mycket tid framför datorn. Där har jag hittat lite material som jag tycker på ett fint sätt knyter an till vissa av mina favoritpolitiker. Först ut är presidentkandidaten Barack Obama, som borde skaffa sig en hipp kampanjsång. Vem skulle INTE rösta på en svart kandidat som stuffar till "Chocolate Reign"...
Vidare surfande avslöjade att jag har minst två saker gemensamt med förre premiärministern Tony Blair; nämligen kärleken till atletiska kvinnor i tighta kläder och att ibland få frispel på gymmet!
A big hit in England, the video to Swedish DJ Eric Prydz’s 2004 house song became a viral hit in the United States thanks to its catchy hook—and a roomful of half-naked women doing aerobics. When asked if he had seen the video, former British Prime Minister Tony Blair said, “The first time it came on, I nearly fell off my rowing machine!”
(Först skrattade jag gott åt att presidentkandidaten hette "Barack" i förnamn, men egentligen är det ju inte konstigare än att Jabba heter "the Hut" i efternamn. DET vore en rolig allians att skåda hur som helst. Jag menar, varenda StarWars-film öppnar ju ändå med "The senate was in turmoil"... :-)
På sistone har jag haft lite tråkigt och därför spenderat alldeles för mycket tid framför datorn. Där har jag hittat lite material som jag tycker på ett fint sätt knyter an till vissa av mina favoritpolitiker. Först ut är presidentkandidaten Barack Obama, som borde skaffa sig en hipp kampanjsång. Vem skulle INTE rösta på en svart kandidat som stuffar till "Chocolate Reign"...
Vidare surfande avslöjade att jag har minst två saker gemensamt med förre premiärministern Tony Blair; nämligen kärleken till atletiska kvinnor i tighta kläder och att ibland få frispel på gymmet!
A big hit in England, the video to Swedish DJ Eric Prydz’s 2004 house song became a viral hit in the United States thanks to its catchy hook—and a roomful of half-naked women doing aerobics. When asked if he had seen the video, former British Prime Minister Tony Blair said, “The first time it came on, I nearly fell off my rowing machine!”
(Först skrattade jag gott åt att presidentkandidaten hette "Barack" i förnamn, men egentligen är det ju inte konstigare än att Jabba heter "the Hut" i efternamn. DET vore en rolig allians att skåda hur som helst. Jag menar, varenda StarWars-film öppnar ju ändå med "The senate was in turmoil"... :-)
Rilleman kvitterar!
Har jag sagt att jag är född med tur? Inte? Jag ÄR född med tur, blev förmodligen badad i drakblod som nyfödd eller nåt. Blir jag påkörd av en buss är det en buss med vilsna nymfomaner. Blir jag strandsatt i en öken så snubblar jag över, om inte en kall öl så åtminstone ett glas vatten. Blir jag biten av en hund så är det hunden som får rabies...
OCH.. när jag får tusen kronor i P-böter så lyckas världens snällaste uppdragsgivare trolla bort varenda öre! Sådana fina människor får sina möbler levererade med färre repor än de hade när jag tog dom... :-)
"Rilleman for teh win!"
OCH.. när jag får tusen kronor i P-böter så lyckas världens snällaste uppdragsgivare trolla bort varenda öre! Sådana fina människor får sina möbler levererade med färre repor än de hade när jag tog dom... :-)
"Rilleman for teh win!"
måndag 14 januari 2008
Världen 2 - Rilleman 0
Idag var en stor dag i mitt vuxna bilburna liv. För första gången har jag ådragit mig Sjukhusparkeringsgudens vrede och genom dennes Nazguler till ombud fått ett erbjudande att köpa tillbaka min bils odödliga själ för det ringa priset av 500 skattade pengar. Tydligen får man inte stå där vi har stått utan problem i 10 års tid under den tid det tar oss stackars möra kroppsarbetare att med lösgommar och träben mala i oss en skål mager gröt till frukost. Jag tog detta med ett leende och bara ett litet mått av irritation. Visserligen hade jag varit tvungen att köra egen bil i tjänsten, eftersom min arbetsgivare nogsamt undviker att hålla sig med fordon lämpliga för personbefordran, men ingen hade ju egentligen tvingat mig att parkera där jag gjort.. etc.
På grund av andras sjukdom har jag idag hållit i en hel del administrativt arbete rörande våra pågående flyttar och därför flängt runt som ett torrt skinn över hela sjukhusområdet. När jag exakt en timma senare fick ytterligare ett erbjudande att köpa tillbaka samma bils odödliga själ, för ytterligare 500 skattade pengar, var det väldigt ironiskt att jag stod just ytanför Psyk, för det var i det ögonblicket väldigt frestande att knalla in och kolla om de hade några lediga rum. Med lite tur kommer åtminstone den andra boten att kunna bestridas med benägen hjälp av min uppdragsgivare, som även han drabbades, pga ett precis utgånget parkeringstillstånd. Oavsett hur det går är mitt bruk av egen bil i tjänsten nu jävligt avslutat.
På grund av andras sjukdom har jag idag hållit i en hel del administrativt arbete rörande våra pågående flyttar och därför flängt runt som ett torrt skinn över hela sjukhusområdet. När jag exakt en timma senare fick ytterligare ett erbjudande att köpa tillbaka samma bils odödliga själ, för ytterligare 500 skattade pengar, var det väldigt ironiskt att jag stod just ytanför Psyk, för det var i det ögonblicket väldigt frestande att knalla in och kolla om de hade några lediga rum. Med lite tur kommer åtminstone den andra boten att kunna bestridas med benägen hjälp av min uppdragsgivare, som även han drabbades, pga ett precis utgånget parkeringstillstånd. Oavsett hur det går är mitt bruk av egen bil i tjänsten nu jävligt avslutat.
fredag 11 januari 2008
Ingen mer flyttgubbe
I fortsättningen kommer jag kalla mig för Inredningslogistiker, med tillägget "på särskilt uppdrag" eftersom jag alltid åker på att jobba med de små trevliga bitarna av en flytt som kräver att man kan tugga tuggummi och bita ihop samtidigt, fatta egna beslut och köra över kunders odisciplinerade önskemål så definitivt att de står i givakt och håller andan.
Ur ett rent psykologiskt perspektiv är det väldigt intressant att se en kunds reaktion när jag svarar saker som "Nej. Du får inte ett nytt bord". När förvåningen släppt tar de sats och drar efter andan för att argumentera och kräva. Ungefär i samma ögonblick som de börjar öppna munnen brukar de spänna ögonen i mig för extra eftertryck. Jag behöver inte göra ett skvatt mer än att stå still och hålla mina ögon öppna, för bakom min blick finns hela tyngden av 15 arkivskåp á 350 kg som jag nyss flyttat med bara handkraft. Jag vet inte hur det fungerar men det enda som kommer över deras läppar är en ursäktande utandning, och sen tappar dom liksom bara tråden och dunstar. "The Force can have a strong influence on the weak-minded." Den där Obi-wan Kenobi måste varit en imponerande jäkel till flyttgubbe! :-)
Ur ett rent psykologiskt perspektiv är det väldigt intressant att se en kunds reaktion när jag svarar saker som "Nej. Du får inte ett nytt bord". När förvåningen släppt tar de sats och drar efter andan för att argumentera och kräva. Ungefär i samma ögonblick som de börjar öppna munnen brukar de spänna ögonen i mig för extra eftertryck. Jag behöver inte göra ett skvatt mer än att stå still och hålla mina ögon öppna, för bakom min blick finns hela tyngden av 15 arkivskåp á 350 kg som jag nyss flyttat med bara handkraft. Jag vet inte hur det fungerar men det enda som kommer över deras läppar är en ursäktande utandning, och sen tappar dom liksom bara tråden och dunstar. "The Force can have a strong influence on the weak-minded." Den där Obi-wan Kenobi måste varit en imponerande jäkel till flyttgubbe! :-)
tisdag 8 januari 2008
Jag bor i Skäggetorp. Jag handlar på Willy´s. Jag antar att det är en pinsam sanning av samma typ som " Jag är man, och har du bröst kommer jag att ha svårt att se dig i ögonen under en god part av samtalet"... ingen mening med att förneka saken.
Igår lyckade jag för en gångs skull komma ihåg att mjölken var slut INNAN det var dags att hälla den över min frukostgröt och gick för att handla ett nytt paket på vägen hem från jobbet. Jag äter många av mina måltider ute eftersom jag dels jobbar på olika ställen hela tiden och dels varken uppskattar att laga eller äta mat själv. Alltså har jag inget behov av att storhandla. Att gå till affären för att köpa ett (1) paket mjölk är helt OK i min värld. Bestyckad med 1000 ml från Falköpings Mejeri (fråga inte..) stegade jag mot kassan. I ett anfall av naiv framtidstro har Willy's nyligen införskaffat inte mindre än fyra stycken självscanningskassor. Dessa är avsedda för kunder med max 15 varor och med doktorsgrad i exoteknologi, rocket science, Meccano eller motsvarande. För min del innebär det att man tagit bort det roliga med att handla, nämligen möjligheten att flörta med kassörskan.
Konceptet är enkelt som en gör-det-själv-månfärd. Ställ korgen på hyllan innan scannern. Tag en plastpåse (motsv.) och spänn upp i hållaren efter scannern. Tryck på "Starta" på pekskärmen . Scanna första varan. Lägg i kassen så att vågen under den registrerar att det hänt något och upprepa tills det är dags att välja betalform. Välj "Kort" eller "Kontant" och betala, ta kvitto och kasse och gå hem. För komplicerade varor i t.ex. lösvikt utan streckkod finns menyer att tillgå via pekskärmen.
Under den tid jag stod i kön till sagda kassa han jag fundera lite. Ganska mycket om jag ska vara ärlig. Detta är inte alltid så bra. Det brukar sluta med att jag är elak mot någon. Oftast är det välförtjänt men jag oroar mig för att snart ha en karma lika vit som ett gammalt oljefilter. I just det här fallet ledde mina funderingar till ett stort tvivel på mina medmänniskors förmåga, intelligens, framförhållning och generell lämplighet att alls uppta sin volym av Universum. I ett särskilt spektakulärt fall av TDS (Technology Deficiency Syndrome) ifrågasatte jag till och med att personen hade motsatta tummar. Det enda tillfället då det inte råder någon som helst begränsning på kreativiteten hos den moderna människan är när den mitt framför en, uppenbarligen inte HELT idiotsäker, instruktionsbild försöker "komma på hur det skall gå till, egentligen". Jag såg mina medmänniskor tillämpa logik på nivåer som mitt duschmögel hade fnyst åt.
Nu hade jag faktiskt inte så värst bråttom, och det är faktiskt mycket begärt att alla instinktivt ska förstå att en streckkodsscanner inte fixar att simultant läsa av alla de förpackningar med krossade tomater man på ett fiffigt sätt knutit in i en plastpåse. Vi är alla barn i början, och här kommer vi plötsligt in på nästa del av problemet. Barn kan vara sååå elaka mot varandra! Medan jag såg en mycket frustrerad och uppenbart tekniskt utmanad man av multietnisk härkomst försöka banka in en informationstekniskt motsträvig påse ris genom scannerglaset avlyssnade jag ett samtal bakom mig. Efter bara ett par meningar hade jag mönstet klart för mig; Person A, iaktar händelseförloppet i kassorna och avger nedvärderande förklaringar till detsamma med ett uttalat slentrianrasistiskt perspektiv. Person B, med IQ knappt överstigande rumstemperatur och tydligt jättelycklig över att vara person A's viljelösa sidekick ger enstavigt medhåll. Påverkad av min egen frustration började jag sakta sakta att bli väldigt irriterad, ungefär som befälhavaren i Pearl Harbour måste ha blivit när han kom ut och såg att Kejsardömet Japan hade blött ner hans båtar medan han slog in julklappar. Alla är inte lika slängda i att ta till sig nya prylar och procedurer, men de flesta lär sig med tiden och blir bättre på det. Dumhet av den typ jag nu fick lyssna på är livslång och jag betraktar den som en tankeburen förorening av genpoolen. Jag förbehåller mig rätten att kalla vem som helst idiot baserat på deras handlingar och uttalanden. Var man är född eller vilken hudfärg man har är inte en faktor när det gäller dumhet. Lyckligtvis blev det min tur att checka ut innan jag nådde den nivå då jag får svårt att hålla min vassa tunga i styr. Ett paket mjölk och en chokladbit tar 20 sekunder. Få se om jag kan få ner det till 15 om jag sprutar 5-56 på Visakortet...
Igår lyckade jag för en gångs skull komma ihåg att mjölken var slut INNAN det var dags att hälla den över min frukostgröt och gick för att handla ett nytt paket på vägen hem från jobbet. Jag äter många av mina måltider ute eftersom jag dels jobbar på olika ställen hela tiden och dels varken uppskattar att laga eller äta mat själv. Alltså har jag inget behov av att storhandla. Att gå till affären för att köpa ett (1) paket mjölk är helt OK i min värld. Bestyckad med 1000 ml från Falköpings Mejeri (fråga inte..) stegade jag mot kassan. I ett anfall av naiv framtidstro har Willy's nyligen införskaffat inte mindre än fyra stycken självscanningskassor. Dessa är avsedda för kunder med max 15 varor och med doktorsgrad i exoteknologi, rocket science, Meccano eller motsvarande. För min del innebär det att man tagit bort det roliga med att handla, nämligen möjligheten att flörta med kassörskan.
Konceptet är enkelt som en gör-det-själv-månfärd. Ställ korgen på hyllan innan scannern. Tag en plastpåse (motsv.) och spänn upp i hållaren efter scannern. Tryck på "Starta" på pekskärmen . Scanna första varan. Lägg i kassen så att vågen under den registrerar att det hänt något och upprepa tills det är dags att välja betalform. Välj "Kort" eller "Kontant" och betala, ta kvitto och kasse och gå hem. För komplicerade varor i t.ex. lösvikt utan streckkod finns menyer att tillgå via pekskärmen.
Under den tid jag stod i kön till sagda kassa han jag fundera lite. Ganska mycket om jag ska vara ärlig. Detta är inte alltid så bra. Det brukar sluta med att jag är elak mot någon. Oftast är det välförtjänt men jag oroar mig för att snart ha en karma lika vit som ett gammalt oljefilter. I just det här fallet ledde mina funderingar till ett stort tvivel på mina medmänniskors förmåga, intelligens, framförhållning och generell lämplighet att alls uppta sin volym av Universum. I ett särskilt spektakulärt fall av TDS (Technology Deficiency Syndrome) ifrågasatte jag till och med att personen hade motsatta tummar. Det enda tillfället då det inte råder någon som helst begränsning på kreativiteten hos den moderna människan är när den mitt framför en, uppenbarligen inte HELT idiotsäker, instruktionsbild försöker "komma på hur det skall gå till, egentligen". Jag såg mina medmänniskor tillämpa logik på nivåer som mitt duschmögel hade fnyst åt.
Nu hade jag faktiskt inte så värst bråttom, och det är faktiskt mycket begärt att alla instinktivt ska förstå att en streckkodsscanner inte fixar att simultant läsa av alla de förpackningar med krossade tomater man på ett fiffigt sätt knutit in i en plastpåse. Vi är alla barn i början, och här kommer vi plötsligt in på nästa del av problemet. Barn kan vara sååå elaka mot varandra! Medan jag såg en mycket frustrerad och uppenbart tekniskt utmanad man av multietnisk härkomst försöka banka in en informationstekniskt motsträvig påse ris genom scannerglaset avlyssnade jag ett samtal bakom mig. Efter bara ett par meningar hade jag mönstet klart för mig; Person A, iaktar händelseförloppet i kassorna och avger nedvärderande förklaringar till detsamma med ett uttalat slentrianrasistiskt perspektiv. Person B, med IQ knappt överstigande rumstemperatur och tydligt jättelycklig över att vara person A's viljelösa sidekick ger enstavigt medhåll. Påverkad av min egen frustration började jag sakta sakta att bli väldigt irriterad, ungefär som befälhavaren i Pearl Harbour måste ha blivit när han kom ut och såg att Kejsardömet Japan hade blött ner hans båtar medan han slog in julklappar. Alla är inte lika slängda i att ta till sig nya prylar och procedurer, men de flesta lär sig med tiden och blir bättre på det. Dumhet av den typ jag nu fick lyssna på är livslång och jag betraktar den som en tankeburen förorening av genpoolen. Jag förbehåller mig rätten att kalla vem som helst idiot baserat på deras handlingar och uttalanden. Var man är född eller vilken hudfärg man har är inte en faktor när det gäller dumhet. Lyckligtvis blev det min tur att checka ut innan jag nådde den nivå då jag får svårt att hålla min vassa tunga i styr. Ett paket mjölk och en chokladbit tar 20 sekunder. Få se om jag kan få ner det till 15 om jag sprutar 5-56 på Visakortet...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
