Efter att ha läst ett par tusen sidor Sci-Fi för mycket har jag nu åter börjat svära över de tidigare generationers ingenjörer som ännu inte sett till att vi kan färdas i rymden på ett ståndsmässigt sätt. Inte ens flygbilar har de lyckats ge oss, man blir ju bara förbannad...
Under förra veckan var jag ganska upptagen på Outokumpu stålverk i Avesta med att vara kreativ och med att titta gillande på deras ovanligt snygga truckförare. Det är något visst med en tjej som kommer åkande i värsta rymdfordonet med 45 ton hett stål mellan benen (på trucken alltså!). En annan sak jag tittade gillande på var den rymdraket killarna snickrade på, den var klart inspirerad av barndomens Tintin-album och även om man kan ifrågasätta materialvalet (stål, vad annars) så var det inget fel på entusiasmen. Det svetsades och slipades så friskt att det ibland såg ut som finalen i ett A-teamsavsnitt (ni vet, där "BA" alltid svetsade ihop nåt oövervinerligt)... Bara noskonen med payload saknades när jag tog bilden (Naturligtvis förutsatt att de inte är listigare än jag givit dem cred för och baserar designen på en Bussard ram scoop).
Väl hemma igen slog jag ihjäl filmjölken och tog en promenad till ICA för att köpa ny, mindre uppkäftig frukost. Där insåg jag att det här med rymdfart verkar vara årets stora fluga! Om t.o.m ICA säljer komponenter till interplanetariska farkoster måste jag allvarligt ha missat nåt (?).
Solsegel är säkert ett ståndsmässigt sätt att resa på men jag tror jag väntar tills IKEA börjar sälja vettiga antimateriedrives innan jag börjas skissa på en egen farkost. Captain Ricard out."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar