Adapt, Improvise, Overcome!

För en tid sedan skrev jag om de nya Fulcrum Racing 3-hjulen jag köpte till min racerhoj. Jag har sedan dess inte sagt så mycket om saken, men känner nu behovet att dela med mig av den följetong detta genererat, liksom den något.. speciella och något typiska upplösningen.

Det började med att min lokale vänlige cykellangare hade ett par fina Fulcrum-hjul till ett bra pris. Dessa inhandlades efter sedvanligt klämmande/tummande/dreglande. Hjul innefattar även sådant som fälgband, slang, däck och i fallet av bakhjul också kassett ("drev", fast flera tätt tillsammans) med lämplig utväxling. Jag bedömde det även lämpligt att byta till en fräsch kedja. Dessa detaljer handlades från cyclecomponents som har bra sortiment och priser. Leveransen tog ca en vecka och jag våndades svårt hela tiden. Jag bet på naglarna tills handens ägare hotade klippa till mig.

Under tiden jag väntade på mina prylar lekte jag lite med hjulen, snurrade på dem och gjorde "höghastighetsljud", mest vinanden och surranden, inte så mycket swoshanden. Då uppmärksammade jag att det saknades en låsring i kassettbodyn (den som kassetten sitter på). Telefonsamtalet med langaren lärde mig att de illsluga ostätande vinpimplande italienska Campagnolomånglarna (Maffia! Hela bunten!) anser att låsringen är ett tillbehör och därför får köpas separat. Ny beställning på cyclecomponents. Ny veckas leveranstid. Hade jag kunnat få grepp om håret hade jag slitit det.

Äntligen! SMS-avisering av "paket att hämta"! Jag rusade hem från Godishuset i Skäggetorp och slet upp försändelsen med tänderna. Alla delar lades ut på golvet framför mig som om det vankades montering av en exotisk ksp. Kassetten passade inte på bodyn. Med mer tålamod och mental styrka än jag trodde att jag någonsin var mäktig noterade jag att bodyns och kassettens geometrier divergerade såväl på varje enskild punkt som i sin jävla helhet! Med ett stort mått av klentrogenhet konstaterade jag att jag satt på golvet i vardagsrummet med en uppsättning hjul avsedda för Shimanos växelsystem. Min langare är ju välkänd för att vara sin egen bäste kund men det här var bara för mycket... Tårar, eller om det var kedjeolja, rullade mot golvet.

Nytt telefonsamtal. Stor bestörtning i butiken och löfte om att försöka fixa. Hjulen följde med mig till jobbet och därefter direkt till butiken. Stor telefonkedja drogs igång. Det letades efter ett utbyteshjul med rätt body i hela riket. Inget hjul stod att finna. Alla var eniga om att Fulcrum nu hade sin skandinaviska agentur/lager "någonstans mellan Köpenhamn och Odense". Detta var ett lite fegt sätt att säga att man kommer behöva duntäcken i helvetet innan jag skulle ha ett färdigt par hjul. Langaren erkände villkorslöst mea culpa och erbjöd sig att göra ett återköp så att jag skulle kunna handla rätt sorts hjul på den världsomspännande cykeldelsbörsen Internet. Jag lovade att återkomma nästföljande dag så fort jag hittat inköpskvittot.

Efter att en hård dags fasadtvättande i strålande solsken inte gjort något gott alls för mitt humör (druckit på tok för lite) klev jag åter in på Haga Cykel. Där rådde kaos. Försäljare, kunder, telefoner, en rätt söt tjej (ja, jag försökte och nej hon är upptagen) och så min langare som hälsar mig välkommen med orden "det här kan komma att ta en stund...". Jag parkerade hjulen och klev ut i butiken. Blicken vandrade slött i vanlig ordning runt i butiken. Jag är där ganska ofta och har redan bra koll på sortimentet. Jag tittade på en av favoriterna, en Nishiki SRI Team carbon 2007 ("mountainbike" för er som ännu inte talar flytande cykel..), och noterade att något verkade annorlunda. Det tog en stunds klämmande och petande innan jag kom på vad det var som störde mig. Där! Ny prislapp... "Ord. pris 31995. Kvällspris 16500". Jag hade av en ren slump råkat kliva in i årets största REA. Hade någon slagit mig i huvudet med en cykelpump just då hade jag blivit arg och golvat den fan men samtidigt hade det hörts en djup ton som från en jättestor klocka. För mitt inre såg jag allt så klart, lösningen på alla problem, lindade av ett par mil höghållfast koltråd. Jag började tänka mycket mycket fort.

Genom att kvitta återbetalningen av Fulcrumhjulen mot en del av priset för SRI:n (Naturligtvis köpte jag den, Jag är Rilleman, det finns regler för sånt här!) inte bara löste jag den ekonomiska delen på ett bra sätt, jag såg dessutom till att inte ställa min langare i dålig dager gentemot butikschefen pga ett negativt kassaflöde. Tills vidare kan jag gott köra racern på mina gamla Mavic Open Pro-hjul eftersom de delar jag köpt till de nya hjulen även passar de gamla. Alltså har jag gjort ett klipp på en ny MTB och renoverat min racer för en i sammanhanget inte helt skräckinjagande summa. Finns det då inget problem alls i tillvaron nu då? Jo, ett...

Jag har plats för två cyklar på min vardagsrumsvägg. En MTB och en racer. Nu råder plötsligt ett överskott på hårdvara (för övrigt något som mina släktingar påpekat ända sedan jag köpte den FÖRSTA cykeln, skojjigt sagt av nån som själv kör Biltema...) och jag måste fatta ett tufft beslut; Slå ut en vägg mot grannen och köpa fler cykelhängare eller sälja min trotjänare, en Stevens 7.1.2. Race i cro-moly med ramgeometri som får änglar att sätta i halsen när jag pressar den uppför en mysig backe? Cykeln är ju för tusan känd från sådana praktverk som Gudmodern(tm) och hör närmast hemma bakom glas och ram på Hard Rock Café ju! Blocket känns som en ovärdig lösning just nu. Fast det finns en tänkbar lösning såklart..

"Cykel säljes till cyklistintresserad tjej..."

Rilleman 4 teh win! :-)