söndag 16 november 2008

Kärnfrisk, eller bara ett nöt?

Efter att ha funderat på saken tog jag igår kväll kontakt med sjukvårdsrådgivningen och beskrev de symptom jag berättat om tidigare. Då största påverkan faktiskt ligger i bröstregionen blev jag inbokad på ett besök på jourcentralen för en snabbkoll för att få klarhet i vad det är som händer egentligen.
  • EKG visar att jag har ett vältränat hjärta och en liten ofarlig arytmi som är helt normal för smala personer och som beror på lungornas växlande volym.
  • Blodtrycket 138/82 är normalt om än lite högre än mitt vanliga. Jag var inte direkt avslappnad när det togs...
  • Syresättningsgraden anses utmärkt om den ligger på 99%, mer är ovanligt. Jag uppmätte 100%.
  • Blodvärdet (Hb) ligger på 140 vilket är rätt bra med tanke på att jag inte skött min träning på ett halvår. Jag har inte heller haft tillfälle att lämnat blod sedan jag började jobba.
  • CRP-test för infektion var negativt.
  • Blodsockernivån var 6.4 mmol/l, övre normalspannet.
  • Huvudvärken, darrningarna och muskelspänningen tyder på ett stressad tillstånd och rekomendationen är att jag själv löser problemet, v.b. med assistsans av kuratorer, fackförbund etc. Baserat på mätdata saknas grund för sjukskrivning i nuläget.
Kontentan av denna snabba utredning är att jag är döende. På sikt. Tills dess har jag den friskaste kropp som någonsin besökt en jourcentral. Det är ju positivt då det tyder på att vad som än påverkar mig inte har hunnit orsaka några skador. Att jag mår dåligt trots (eller kanske på grund av?) min goda konstitution är förmodligen att betrakta som "en frisk individs tidiga reaktioner på en sjuk situation" och är fortfarande något jag måste ta på största allvar. Orsakerna finns ju kvar.

Jag fortsätter att arbeta för att hitta en lösning som funkar för mig och arbetsgivaren. Det har blivit dags att konsultera mitt fackliga ombud för att slå fast en realistisk målsättning och för att få lite stöd.

Två Bamse-bokmärken erhållna för tapperhet under provtagning. Stålmannenplåster tyvärr slut. Sjuksköterskor älskar mig. Huvudvärken kvarstår.

3 kommentarer:

Lennart sa...

Kanske dax å kolla korpgluggarna oxo ?

Lennart sa...

Ja, å tack för puffen för Clash;
"London calling" etc, det var ju ett tag sedan !
med vanlig hasning
Lennart

Björn sa...

Been there, done that.

Fortfarande inte frisk efter 3½ år. Klarar dock att arbeta heltid och att renovera ett rum per år.

Gå inte ner den gatan som de säger.

BROMS! BUMS!