Efter att ha tagit ett varmt farväl av Christina & Sven tog jag en amerikansk motsvarighet till Swebuss från Washington DC till NYC. Det var utan tvekan den mest bekväma buss jag någonsin rest med, vilket liksom gör biljettpriset på $3.50 rent skandalöst billigt. Nu fick jag dessutom chansen att se en rejäl del av USA på vägen. Mycket trevligt.
Jag passade på att följa färden på telefonens GPS och häpnade över hur stort allt faktiskt är. "Det ser faktiskt ut som på TV" kom att bli lite av ett stridsrop. Man är mycket förtjust i att konstruera saker av rostiga balkar här. Att anlända till The Big Apple via New Jersey Turnpike var tufft, jag spanade efter Tony Soprano men måste ha missat honom.
Efter lite inledande rekognosering stolpade jag ner i t-banan och skaffade mig ett Metro Card att åka på och tog sedan tuben upp till 50:th St och gick sen till mitt Hotell på W. 56:th St & 8:th. Da Vinci Hotel är litet och prisvärt men i mitt tycke väldigt behagligt och har ett suveränt läge några kvarter söder om Central Park. Inga problem med reservationen och efter att ha knökat in bagaget på rummet tog jag kameran med mig ut på promenad.
Central park är stort och fullt med folk som alla pysslar med nåt. Det är verkligen en anlagd skog som ger välbehövlig vila från stadslandskapet. Jag tog en ganska kort promenad runt The Sheeps Meadow och vek sedan söderut igen via Broadway ner till Paramount på 46:th. Sååå mycket att titta på! Att plötsligt snubbla över Ed Sullivan Theatre där Late Night Show spelas in var omtumlande, minst sagt. Att sen hitta gigantiska billboards som annonserade "Mamma Mia - the musical" fick det blågula hjärtat att slå lite snabbare.
Efter lite mat blev jag trött och travade hem till hotellet för att bända ut linserna, se lite på TV-utbudet och eventuellt rumla ner i baren i hotellets källarvåning (to be decided..;-). Hela dagen i morgon, från tidigt till sent, skall ägnas åt sightseeing och shopping så det blir förmodligen tidig kväll. Att konstant matas med nya intryck är precis vad jag behöver men samtidigt ordentligt tröttande. Senaste veckan har förmodligen varit även den sömnmässigt bästa på flera månader.
Vad gäller detaljerna runt min hemresa på torsdag så avvaktar jag tills det är dags helt enkelt för att inte ta ut något i förskott. I skrivande stund ser det ut som att man börjat öppna det västeuropeiska luftrummet en bit i taget och Köpenhamn verkar vara på G. Dumma flygplan som inte har vettiga luftfilter!
3 kommentarer:
Det kanske inte är försent att ta upp din slumrande amerikakarriär?
Haitierna fick ju uppehållstillstånd förutsatt att de redan befanns sig i USA när katastrofen inträffade. Du kan ju hävda samma sak! Jag garanterar att det tar mindre än 15 minuter att hitta en advokat som åtar sig fallet!
Jag har redan uppfunnit uttycket "Geological asylum", men fått en ganska kall respons. Nu ser det ju ut att ordna upp sig till det bästa ändå.
Askmoln - så går det när man bor för nära Mordor.
Kul att allt är som på tv! Jag minns tv-polisbilar, och tv-hål-i-gatan-det-av-någon-anledning-kommer-upp-ånga-ur...
Skicka en kommentar