tisdag 1 juli 2008

Kul på hjul

Idag var det äntligen läge att premiärcykla Nishikin på allvar. Jag hade inget jobb som följt mig hem, vädret var varmt och skönt och jag var full av energi. Redan när jag traskade nerför trappen hemma lärde jag mig att 10 kilo cykel är försvinnande lätt. Man tar den i ena handen och bara går, så enkelt är det. Dagens tripp var av växlande karaktär (åhGUDsådåligt... f'låt) för att kunna prova så mycket som möjligt av cykelns egenskaper.

Högfartslöpan på vanlig slät cykelväg avslöjar att jag har en betydligt mer upprätt sittställning än på Stevensen. Detta beror på både att styret sitter högre (pga längre gaffel) och på att styrstammen är kortare. Det kändes lite ovant men är förmodligen helt rätt i skogen. Stevensen har ju gradvis optimerats för att gå som hybrid på landsväg och då har lågt luftmotstånd eftersträvats. Sadeln behövde justeras några grader men det är ju standard. Komforten var helt OK.

Vallaskogen fick utgöra skogsbana och där visade cykeln verkligen färgerna! Den lätta vikten i kombination med den oerhört effektiva gaffeln gjorde att jag kunde köra så fort jag orkade uppför en backe full med sten och rötter utan att tappa styrförmågan. Framhjulet verkade alltid ha markkontakt vad jag än rullade över. Samma sak var det när jag medvetet körde över de största groparna i marken som jag kunde hitta. Mjukt och fint. Den kortare styrstammen ger en mer direkt styrning som i början upplevs lite nervös.

En mycket irriterande detalj var att det grovnabbade framdäcket hela tiden sprutade upp grus mot diagonalröret vilket resulterade i ett sprött och föga melodiskt knattrande och rasslande ljud. En skyddsfilm, modell kartplast, kommer att monteras för att skona lacken från onödigt slitage. Kolfiber är starkt men INTE särskilt motståndskraftigt mot mekanisk nötning. Dessutom gör det fysiskt ont i öronen att sprätta sten på en så dyr hoj!

Skivbromsarna behöver köras in och trimmas innan de ger full prestanda och funkar tillfredställande, men redan "out of the box" ger de mer bromskraft än vad som är intelligent att applicera på en gång... En sak jag skall komma till rätta med är hur man får beläggen att gå tillbaka helt när man släpper handtagen. Annars får man nämligen leva med ett jobbigt raspande ljud då de ligger an mot skivorna.

Växlarna är precis så bra som ett par top-of-the-line- produkter ska vara. Ett distinkt klickande och man får vad man bett om. Omedelbart.

Den andra hjulrelaterade nyheten är att jag äntligen hämtat ut mina böcker på körskolan. Nu börjar jakten på ett C-kort. Men först måste tydligen farbror Doktorn och Länsstyrelsen säga sitt. Ska bli kul.

Inga kommentarer: