Bloggtorka

Under senaste veckan har jag i huvudsak ströjobbat på Tholmarks här i Linköping. De hyr ut coola maskiner av alla de slag till den som behöver och det är de som förser Servicestaden AB med alla de byggställningar, elverk, skyliftar och vattenpumpar som behövs. Just nu, under vad som får räknas som högsäsong, har man mycket att göra och därför har inte ordinarie personal riktig tid att ägna sig åt alla stora och små underhållsjobb som dyker upp. En bilateralt gynnsam lösning är att hyra in en Rilleman, arbetslivets egen lilla Schweitziska armékniv. Hittills har jag byggt ställning, förlängt väggar, märkt upp ny materiel och målat utav helvete. Plus lite helt normalt pyssel såklart. Alla dessa aktiviteter generar naturligtvis ett städbehov, och då gör jag sånt också. Det är skönt att genast se att ansträngningarna gör nytta och att hela tiden få direkt feedback på hur långt man kommit. Alla jobb har en tydlig början och ett lika tydligt slut. Jag sover gott på nätterna.

En fundering som dök upp häromdagen när jag stod och målade, och någon gick förbi och glatt insinuerade att jag utförde "terapiarbete"... är om målare i så fall är mer tillfreds och/eller balanserade än övriga yrkesgrupper? Fan trot.

Det finns egentligen lika mycket att skriva om som vanligt. Skilnaden är nog att jag har fokuset på min arbetssituation just nu. Bollen är satt i rullning, alla papper är inskickade och det känns lite som vilan efter första perioden; rastlöst men inte tröstlöst. (Här tänkte jag skämta på temat "bröstlös" men visade prov på återhållsamhet. Vuxenpoäng!)

Nu vankas en dag nere hos föräldrarna i Gulag Mjölby följt av en fredag med mer målning och sedan en helg med Fidde, Rebecka, Hampus, Kent och Jonas, där förhoppningsvis ett par gäddor kan förmås att sluta sina dagar lindade i bacon.