Nåt blev fel. Jag fick tokspelet redan i Glyttingebacken och började jaga cyklister på väg åt samma håll. När det sedan visade sig att det låg kilometervis med nyasfalterad slät cykelväg i villaområdet i Ryd var det kört på riktigt. Hårdmetallspetsarna på stavarna högg ner i underlaget som kobratänder och långa stunder gick det så fort att jag inte ens hann staka.
I efterhand önskar jag att jag väntat lite längre efter lunch med en slik runda eftersom ansträngning på den här nivån ofelbart leder till att kroppen försätts i flyktberedskap med allt vad det innebär... Enligt statistiken har jag haft 188 i maxpuls och 178 i medelpuls, om än bara under en kvart. Nästan hela passet i träningszon 5:s överkant. Som intervall betraktat är det nog respektabelt men knappast direkt smart, för hårt och för kort helt enkelt. Jag har aldrig haft problem med träningsastma men under en timma efter träningen kändes det som om jag försökte hosta upp ett slippapper "16", inklusive slipklossen.
Fortsättningsvis ska jag satsa på längre och lugnare turer. Linköping-Berg ToR är bra om än lite småtrist. Tips på fler nyasfalterade cykelvägar mottages tacksamt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar