För ett år sedan vann en hårt spacklad Charlotte Perelli i Melodifestivalen med låten "Hero" och blev som tack för insatsen hårt anklagad för att se ut som en transa. Själv associerade jag vid första anblicken till ett odefinierbart kattdjur som rymt från ett kosmetikalabb med hela nästa års Elisabeth Arden-linje i nyllet. Svenska folket verkade gotta sig åt spektaklet, ty i Lagomlandet får man inte vara för mycket. Låten floppade senare i Eurovisionen och som om inte detta var nog måste vi skicka en massa turister till Malta som tack för de 12 poängen.
(För egen del tycker jag nog att hon har sin bästa tid bakom sig och att hon var som bäst (och snyggast) med "Take me to your heaven" 1999. Den vann i Jerusalem, Bert Karlsson och Mariann Grammofon gjorde skivan och ja, jag har singeln. "I bloggosfären kan ingen höra dig skämmas...")
Jag är i skrivande stund lite störd över svenska folkets upprörande brist på konsekvens i dessa sammanhang. Den vandrande färgkartan Perelli fick spaltmeter i slaskpressen och det faktum att jag sitter här och skriver om eländet ett år senare är bevis i sig på hur djupt detta satte sig. I år råder närmast en "kejsarens-nya-kläder-tystnad" runt det faktum att Sveriges bidrag framförs av en isbjörnsblond amazon till operavalkyria som ser ut att kunna riva itu hela partitur utan att så mycket som tappa en ton! Att schlagerartister går hem i gaykretsar har ju varit känt sedan Hedenhös (läs "Carola") men detta praktexempel har ju till och med attraherat ett lesbiskt elitgarde som åtrår hennes välmusklade armar! Något liknande har inte skådats sedan Linda Martin vann för Irland med "Why me?" 1992 och då gav kompositören Johnny Logan en avgjort grabbig segerkram där hans fötter lättade från scengolvet.
Kanske är det faktumet att übercoola mezzosopran Ernman själv är så oerhört distanserad till all schlagerrelaterad uppståndelse som gör att populasen inte bryr sig om att påpeka att hon är lika "lagom" som en Howard Huges-film... Oddsen är goda för att hon gör Magnus Samuelssons roll i nästa sässong av let´s Dance.
(I ett anfall av schlagernostalgi får ni den här pärlan, även den på temat "kanske inte bättre förr.. men visst hade vi kul!".)
torsdag 14 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hmm, Malena
Skicka en kommentar