Om nackdelen med att bli äldre är att man inte orkar festa hela natten med de som är unga på riktigt så är fördelen att man behöver betydligt mindre sömn för att komma i form efter en bra kväll ute. Jag vaknade ca 0930 och mådde helt OK, dock med en antydan till stelhet i nacken. Stort glas vatten, yoghurt och två koppar kaffe till frukost. Kaffet här nere förhåller sig förresten till riktigt kaffe som dansband förhåller sig till riktig musik. Dess största förtjänst är just att bota ens kaffesug, och idag var suget kraftigt.
Björn och Khemphon kom tillbaka från Oud där de under uppenbart svårförklarliga omständigheter lyckats dra i sig en halv flaska vin. Förmiddagen antog en lätt stimmig och uppsluppen ton. Jag tog MC:n och åkte ner till restaurangen jag också, drack aningens bättre värdelöst kaffe och pratade bort en stund med värden. Som hade ännu inte behagat visa sig så jag passade på att kolla lite epost. Björn fick den fina idén att vi skulle shoppa amplar och eftersom vi båda kände behovet av en rejäl utmaning gjorde vi ett mekaniserat anfall på en trädgårdsbutik. Med amplarna spretande åt alla håll susade vi mot hemmet likt ett gigantiskt fågelbo på väg att sätta ett land speed record. Därefter anföll vi väggen hemma med en slagborr. När det bedömdes att vi varit tillräckligt rådiga och duktiga för en dag vankades det arbets-/segeröl och vi skålade för hur jäkla bra vi var. Är man nu hemskt bra så går det åt mer än en flaska öl, men efter en stund hade jag mer ärenden att fixa. Vår tvätt sköts än så länge av en lokal entrepenör och lämnas/hämtas med jämna mellanrum. Jag blev erbjuden nycklarna till Khemphons 125:a och förvandlades genast till ett gult suddigt streck med ett välsmort leende. Det visade sig att hemligheten bakom att smälta in i Thailändsk trafik är att anpassa hastighet, avstånd OCH promillehalt efter omgivningen. Och så ska man vara lite odödlig, men det fixar ju som sagt ölen.Handen fortsätter läka. Nu ömsar jag skinn runt såren och en svagt pirrande känsla långt där inne antyder att nerverna har nåt på gång. Pekfingerknogen är fortfarande lite svullen, men jag har full rörlighet och gillar läget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar