Julen är i alla väsentliga avseenden över för den här gången och jag kan konstatera att det i stort sett varit en jul som med god precision följt "julprotokollet". Julen är ju en omhuldad högtid i många läger, men även sättet att fira den på kan framstå som en tradition i sig. Vissa mönster i firandet återkommer år efter år likt kometer som med periodisk envishet dyker in och rundar solen innan de åter tar sin tillflykt till lugnet i den mörka tysta rymden. En del återkommande inslag är väldigt mysiga och trevliga, andra motsvarar att ovan nämnda himlakroppar gör ett permanent stopp hos oss och i samma veva har sönder nåt, som t.ex. norra halvklotet.
Jag älskar julmaten, julpyntet, brasan, musiken, glöggen, att träffa släktingar jag inte sett på flera månader. Sånt fyller mig med värme och ger mig energi. Själva julens bakgrund, den kristna traditionen lämnar mig tämligen oberörd och överlåtes gladeligen åt dem som har tron i behåll. De känsloinfekterade, olösliga och osakliga diskussionerna som brukar vara resultatet när vi uppnått "släktkritisk massa" behöver jag lika mycket som en tumör. Någon gång vore det roligt att prata om någon som gjort nåt BRA (?) under det gångna året. Protokollet dikterar att vi ser på "Tomten är far till alla barnen" om tillfälle ges, men jag har börjar fundera på om syftet faktiskt är att ursäkta vårt beteende genom att visa på en ännu knäppare familj, om än fiktiv. Fortgår den här utvecklingen kommer vi att se på "Adams Family" till framtida jular.
I år fick jag en jättehög med julklappar till ett skrämmande högt värde. Detta är lika snällt som det är förvirrande av givarna eftersom ett av ingångsvärdena för årets protokoll klart och tydligt var att "vi inte köper några julklappar till varandra i år". För egen del tycker jag att den tanken är helt perfekt eftersom den dels tar bort behovet av att stressa runt och leta efter saker som är "lite finare än bara skräp" i kombination med "billiga nog att inte orsaka ytterligare ett magsår", samtidigt som den öppnar ett kryphål för den som vill ge bort något egentillverkat eller rent av hemlagat. Kanske vore den bästa julklappen till den stressade moderna människan ett frikort med texten "Innehavaren av detta kort är härmed befriad från att köpa [Namn] några julklappar julen 2008. God Julefrid, vännen!"...
torsdag 27 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Huvudet på spiken som vanligt, Rilleman!
Skicka en kommentar