Retrospekt

Det har blivit dags att på allvar teckna ned lite intryck av Thailandsresan. Hittills har de bara existerat som minnen, mobilbilder och skissartade anteckningar i ett block. Dags att expandera dessa till ett läsvänligt format. Varför inte börja från början?

Torsdag 8 November.

0700
Tar tåget till Arlanda. Vädret är mulet och för första gången ser jag en tunn hinna av is på vattenpölarna. När jag satt mig på tåget börjar jag undra om jag verkligen hällde ut mjölken eller om jag bara sa till mig att komma ihåg att göra det. Insikten att det kommer att ta tre veckor att få reda på svaret lockar fram ett plågat leende.

1000
Framme på Arlanda. Jag tycker om att vara ute i god tid när jag reser och har nästan 4 timmar att slå ihjäl. Mycket av tiden går åt till att titta på folk, äta skräpmat och göra VPL-checker på förbipasserande flygvärdinnor (Visible Panty Line).

1200
Äntligen incheckning! Fortsätter via säkerhetskontrollen till gate 20, inga bekymmer. Häller i mig två koppar riktigt gott kaffe på vägen. Blir helt stirrig. Loungen är full av turkar. Ett stolt folk med lika mycket historia som mustasch.

1410
Ombord. Har fått plats 14F vilket är en fönsterplats vid nödutgången vilket innebär några extra centimeters benutrymme. Noterar med viss skepis att det läcker kondensvatten från innerluckan, men eftersom jag inte ser någon silvertejp så nöjer jag mig med att bevaka den strängt.

1432
Roterar. Boeing 737 må vara ett gammalt as till plan, men det har bra klipp när det lättar och vi får en kalassnygg stigning ut från ARN innan jag tappar sikten i molnen. Jag njuter.

1651 (1751 local)

2000 km flugna, 200 kvar till Istanbull och Atatürk. OK mat, några drinkar i blodomloppet skänker en viss semesterkänsla. In Flight Movie är "Hairspray" och är nästan plågsamt dålig. Mer drinkar. Jag blir hänförd av hur vacker en motorgondol kan vara i Östeuropeiskt skymningsljus.

2044
Landningen var som att åka torktumlare in i ett brofundament men man ska ju inte klaga om man kan gå därifrån.. Har klämt 2 öl och en burgare på Atatürk. Har ingen aning om vad det kostar. Vad fan är "YTL" för nån slags pengar egentligen?? Tillsammans med några andra svenskar sitter vi i baren, framför storbildsskärmen, och inser att den pågående matchen är mellan Galatasarai och Helsingborg! Vi förvandlas genast till "världens största fotbollssuporters" och lever oss med liv och lust in i matchen. Helsingborg vinner med 3-2 vilket för vår del innebär att vi nu är helt osynliga för all serveringspersonal. Det är på nåder som vi ens får betala notan och pysa iväg.

2219
Kliver ombord på nästa plan, en Airbus A340. Starten är helt otrolig i och med att vi lyfter mot- och stiger igenom ett rejält åskväder! Studs, hopp och Ka-BOOM! Hela himlen sprakar runt och under oss. Skitläckert! Endast mumlandet av böner stör naturupplevelsen.

Fredag 9 November

0115
Efter lunch/middag. Över Kaspiska havets södra kust. 10600 meters höjd, 5541 km kvar till Bangkok. Indikerad hastighet 1064 km/h antyder att vi får lite hjälp av de lägre jetströmmarna. 6 timmar kvar.

0310

Tittar ut genom fönstret. Landskapet under mig påminner mest om bilder av Mars yta. Sand, öken och bergsformationer vart man än tittar. Ibland uttorkade flodbäddar. Jag blir så fascinerad att jag knappt märker när flygvärdinnan ber mig dra för fönsterluckan igen, tydligen vill de inte ha in en massa ljus så här tidigt på morgonen.. Jag har nog slumrat en stund för jag är tokpigg.



ca 1300 lokal tid
Inflygningen mot Bangkok bjuder på ett hissnande scenario i takt med att vi minskar höjden. Vi flyger över gamla flygplatsen Don Muang och jag får en dräparflashback eftersom det ser exakt ut som det gör på Google Earth! :-) Landningen är snyggt exekverad och utsikten över den nya jätteflygplatsen absolut hänförande! Riktigt hur stort det stället är blir man varse först när man ska gå från "gaten som gud glömde" och in till centralbygnaden med all administration. Lite skönt att röra på de svullna fossingarna dock. Alla är väldigt hjälpsamma med att peka ut exakt hur vilsna vi är och på nolltid har vi processats i passkontroll och fått vårt bagage.


I ankomsthallen väntar Björn och en chaufför. Bilfärden ner till Pattaya är skonsamt luftkonditionerad och trots en tilltagande grad av "mos i pallet" tar jag in omgivningen. Annorlunda. INTE som hemma.

Efter ankomst till casa de Björn och en uppfriskande dusch tar vi MC:n 300 m till vår lokale vänlige krögare, Oud ("Odd") och hans underbara lilla vägglösa restaurant.


Tanken är att jag genast ska slussas in i den lokala tidszonen enligt metoden "Härda ut om det så skall döda mig". Maten hjälper. Ölen är jag mer tveksam till... Efter maten drar vi vidare ner på stan för att ge mig en första inblick i nöjesutbudet, och mer öl. De oklädda nymferna på gogo-baren höll tydligen på att ramla av scenen i pur förvåning när jag , mitt framför ett helt batteri av muntert marknadsförda underliv, slumrade in och sakta började glida av min stol och ner under bordet. Jag minns att någon frågade "Is he all right?" samtidigt som Björn leder mig ut. Frågan förblev så vitt jag vet artigt nog obesvarad...